Bild lånad från bokus, finns också på adlibris |
Tankar: Gillade mycket. Började läsa för jag tänkte att det kanske kunde bli en högläsningsbok för mina elever, tror nu att lågstadiet är något för ungt, men fortsatte läsa ändå, bara för att se hur det skulle gå för dem.
Fallet med mannen på Skarvön får snabbt sin (förväntade) förklaring, men ett nytt fall presenteras, ett där de misstänkta tillhör föräldrarnas bekantsskapskrets. Men det är inte deckargåtan som gör att jag faller för boken, istället är det de tre huvudpersonerna och deras problem som gör den svår att lägga ner. Johanna heter Johanna bara i sitt eget huvud, alla andra känner henne som Johan och nu vill hon berätta för Ludvig som hon tror kan förstå. Men vad händer om han inte gör det, hur ensamt blir det inte då? Olivia med sina kvävande föräldrar och hur man så småningom förstår varför de är som de är. Och Ludvig, som trots öknamn och trakasserier på skolan inte ger upp sig själv. Hade jag haft en mellanstadieklass hade den här definitivt varit en högläsningsbok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)