Frankenstein; or the Modern Prometheus är skriven i brevform och överraskade mig med att vara berättad ur Waltons perspektiv - det är en figur som jag missat när Frankensteinmyten nämnts. Han skriver i alla fall brev om sin upptäcksresa till Nordpolen till sin syster. Inte helt lyckat att han berättar om sin uppväxt för den egna systern... Nåja. Han känner sig ensam, men får så småningom en möjlig vän i en människospillra de hittar bland isflaken, en herr Frankenstein. Frankenstein berättar så småningom sin historia som Walton skriver ned och den handlar om vidundret han skapade och de ödesdigra följderna det fick för hans familj. I berättelsen som Frankenstein berättar så finns dessutom monstrets berättelse såsom han berättade den för Frankenstein.
Tankar: Blev besviken på den här. Den var enormt ordrik och pratig med massvis av ointressanta detaljer, men den lyckades aldrig bli det minsta spännande. Jag fick dock förståelse för monstret som egentligen bara ville accepteras, men som när det visade sig vara ogörligt istället utkrävde hämnd. De mänskliga karaktärerna beskrivs alla som högt intelligenta, otroligt goda och enastående, ända ner till kaptenen och manskapet på fartyget trots att de mest bara är med i förbigående, det hela blir lätt löjeväckande.
Jag fick det tvärtom när jag läste den för ett tag sedan, jag blev positivt överraskad :)
SvaraRaderaHade väntat mig en helt annan bok, en som låg mer i fas med filmerna. Kämpade mig igenom den här. Men kul att du tycker om den, är ju så mycket roligare att läsa då :)
Radera