Smakebit: En blå död

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris.

Håller på med de sista sidorna i Mikko Porvalis En blå död och jag är ganska glad för det. Har inte riktigt fastnat i boken så det har blivit många avbrott och många dagar på en 300 sidors bok. Den utspelar sig under tidig mellankrigstid i Viborg, Finland och man får följa den nybakade kommissarien Kähönen när han utreder spritsmuggling och mord. I utdraget har han och kollegan Eckert just hunnit upp en flyende man misstänkt för mord.

     Mannen hade inte hunnit långt från stranden när isen brast under honom. Nu låg han i en vak och försökte ta sig upp på iskanten. Jag var den siste att ta mig ner eftersom jag rev loss en ganska lång ruska från den frusna marken. Det låg grenar här och var sedan man röjt vid gränslinjen. Eckert stod redan ute på isen och förhörde Kostianen i lugna ordalag, medan denne förtvivlat kämpade i vaken.
     - Väl mött broder. Trevligt att träffas! Vi råkar ha en gemensam bekant, en viss Pönkkä.
     - Hjälp mig upp!
     - Det kanske vi gör, men först ska vi resonera. Minns du Aleksanteri Pönkkä? Mannen från Viborg? undrade Eckert.

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese. Ha en trevlig söndag!

The Golden Age: Bio Roy

The Golden Age visades igår på Bio Roy. Den utspelar sig på det glada 20-talet och handlar om fiskaren som förälskar sig i en nattklubbsdansare. Han är dock inte ende friaren, där finns också ledaren för det lokala gänget...

Det var direktsändning från Bolsjojteatern i Moskva. Enormt skicklig uppsättning och eftersom vi såg den på bio så kom man väldigt nära och varje ansiktsuttryck fångades. Gillade särskilt balettversionerna av vanliga danser (som tango och foxtrot), medan balettslagsmål lämnar en del att önska... En stor ensemble med mycket tjusiga dräkter, både nattklubbs och mer sovjetiska vardagskläder, fullbordade det hela.

Nu är väl kanske inte balett annat än i undantagsfall det jag faller mest för, men vad jag gillar grejen! Att kunna gå en skumregnig eftermiddag i Göteborg och titta på föreställningar någon helt annanstans ifrån. På programmet i höst finns fler baletter, men även teatrar, musikaler, operor, rock- och konstguidningar. Kommer definitivt bli fler besök :)

Hittade förresten en gammal favorit på Roy i ny förpackning :D Nu äter jag ju lchf, men när semestern kommer ska jag göra ett uppehåll...

Live by Night: Dennis Lehane

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

Live by Night av Dennis Lehane är en sorts fortsättning på The Given Day, men med lillebrodern Joe som huvudkaraktär. Det har gått åtta år sen händelserna i den tidigare boken och Joe har vuxit upp till smågangster (eller som han kallar sig - fredlös). Efter ett rån som går sämre än väntat dröjer sig Joe kvar lite extra för att göra upp planer med flickvännen och polisen hinner ifatt. Efter några år i fängelse får han förtroendet att sköta bossens avdelning i Florida.

Omdöme: Det är en okej bok, men långt ifrån lika strålande som The Given Day. Jag kommer aldrig Joe inpå livet på samma sätt som jag gjorde med hans storebror Danny och med Luther (när Danny gör ett kort besök blir jag jätteglad över att få läsa om hur det gått för honom) och för mig blir Joe både lite för opersonlig och för Robin Hood-ish. Relationen mellan pappan (poliskapten) och Joe och hans två bröder hade jag varit mycket intresserad att läsa mer om, så mycket dolda och vridna känslor som skymtar fram i alldeles för få glimtar.

Dessutom känns de historiska händelserna mindre väsentliga. Det är förbudstid, spritsmuggling och gangstrar istället för strejker, rasproblem, influenspandemi och följder efter första världskriget och jag är inte lika intresserad även om det är bra beskrivet, men det är ju en smaksak.