 |
| Bild lånad från bokus, finns också på adlibris och översatt till svenska |
Berättelsen om livet för Henrietta och hennes familj grep tag. Den börjar redan med hennes föräldrar, mamman dog tidigt och Henrietta fick växa upp med sin farfar och andra släktingar på en tobaksplantage. Henrietta fick livsmoderscancer i 30-årsåldern och behandlades på en avdelning för färgade, en fasansfull behandling som involverade radioaktiva plattor som placerades så nära tumören som man kunde komma. Hon lämnade efter sig fem barn som växte upp med en extremt elak styvmoder. Vi får läsa om barn och barnbarns liv och hela tiden är segregationen i Usa närvarande.
Parallellt med berättelsen om familjen finns historien om HeLa som var den första cellkulturen man lyckades massproducera. Man får läsa om hur de använts i forskning och med vars hjälp man tagit fram vacciner mot många olika sjukdomar. Man får också läsa om hur de är så väldigt produktiva att de smitat ner ett antal andra cellinjer. Dessutom berättas det om hur forsknings- och rättsväsendet på området har utvecklats sen tidigt 50-tal och olika brytpunkter. Det fanns en period när till exempelvis försökskaniner inte behövde ge tillstånd...
Mycket intressant bok. Bäst tyckte jag om bitarna om familjen. Retade mig lite på författaren ibland, hon var väldigt närvarande i boken med hur hon körde omkring och letade efter rätt hus, eller pratade i telefon med Henriettas ganska hysteriska dotter till sent på nätterna.
Jag tyckte väldigt mycket om den här. Faktum är att det var en av de bästa böckerna jag läste förra året :) Själv tyckte jag om hur författaren var närvarande i boken, eftersom det gjorde det klart att hon var mån om att familjen inte skulle utnyttjas ytterligare.
SvaraRaderaKan hålla med dig i sak, men för mig blev det mer att författaren "stal strålkastarljuset" från det som var viktigt. Men så är jag ibland en cynisk och otrevlig människa också :)
Radera