Scarlet: Marissa Meyer

Bilder lånade från adlibris,
den finns även på svenska.

Scarlet är del två i Marissa Meyers serie The Lunar Chronicles där hon omarbetar klassiska sagor till futuristisk sci-fi. Historien utspelar sig i framtiden och jorden har sina bekymmer i form av en dödlig pest och en månkoloni som beter sig allt hotfullare.

Cinder, huvudpersonen från första boken, finns fortfarande med och hennes tråd plockas upp precis där den slutade - i fängelset. Hon rymmer därifrån det första hon gör och får med sig den mindre begåvade "Captain" Thorne och blir sedan jordens mest eftersökta person. Att hon skulle rymma stod klart för henne tidigt, men vad hon egentligen ska göra när hon blivit fri är mer oklart.

Som hörs på namnet är en annan av huvudpersonerna Rödluvan, en härlig lätt aggressiv tjej som följer sina impulser utan att fundera alltför länge på dem. I hennes tråd får man läsa om hennes letande efter sin försvunna mormor och till hjälp har hon den mystiske Wolf, en streetfighter (finns det någon bra svensk översättning?). Vi får också höra från kejsar Kais och drottning Levanas perspektiv och det man kan säga är väl att det ser mörkt ut för jorden och att livet för sagoprinsar är mycket mer komplicerat än det verkar i sagorna.

Omdöme: Jag njöt av läsningen! Det är ett snabbt tempo och jag gillar huvudpersonerna och blir alltid lika lycklig när jag upptäcker en koppling till sagovärlden. Läsningen blir förvånansvärt ångestfylld när jag upptäcker att jag tycker väldigt mycket om Wolf trots hans dunkla bakgrund och ibland tvivelaktiga beteende och jag önskar så att Scarlet ska lita på honom, samtidigt som det blinkar en skarp orange varningslampa i bakhuvudet hela tiden, för man borde definitivt akta sig för vargen om man kan sina sagor... Den lilla invändning jag har är att det är lite insta-lovevarning. Det kan väl till viss del ursäktas med att det är en extremt händelserik och påfrestande tid för personerna, och svårigheter upplevda tillsammans kan göra att band bildas fortare, men jag hade ändå gärna sett att det dröjt längre. Jag kan också tycka att *spoiler* det är väl mycket tillfällighet att just Wolf ska skilja sig från flocken (pun intended), hade gärna sett mer personlighet på fler av dem.

Vad är förresten grejen med de menlösa intetsägande svenska omslagen? De förmedlar ju inte alls känslan som  finns i böckerna. Det engelska omslaget för Cinder med en mekanisk fot tror jag inte kan bli bättre...