I'll give You the Sun: Jandy Nelson

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

I'll give You the Sun (Jag ger dig solen) av Jandy Nelson handlar om tvillingarna Noah och Jude. Noah är inbunden och ensam med Jude som sitt stora stöd, mobbad i skolan och intresserad av andra pojkar. Jude är utåtriktad, populär och surfar och klipphoppar. Föräldrarnas förhållande är ansträngt och tvillingarna slåss om deras uppmärksamhet och kärlek. Det här får vi veta i kapitlena som Noah skriver när han är 13, kapitel fyllda med metaforer, bilder han föreställer sig och en massa blommigt språk.

I Judes kapitel som utspelar sig när hon är 16 har mycket förändrats. Tvillingarna pratar inte med varandra längre, mamman har lämnat dem och Jude brottas med skuldkänslor och avskärmar sig från världen och pratar mest med sin döda mormor. Kapitlena alterneras och långsamt nystas historien upp och man får reda på vad som har hänt under de tre år som förflutits.

Omdöme: Jag gillar den här historien, speciellt hur kapitlena från de olika åren flätas samman tills man har hela bilden. Noah och Jude har så olika sätt att uttrycka sig och betrakta världen att man aldrig behöver tvivla på vems kapitel det är och jag gillar hur allt förändrats under de tre år som flyter mellan deras berättelser. Det är fullt med känslor som griper tag och det blir många tårar under läsningen. Det jag har lite svårare för är när det börjar ordna upp sig, det blir väl många tillfälligheter och väl gulligt.

Det finns ett par karaktärer jag har väldigt svårt för också. Oscar som är sinnebilden av romantiskt kärleksintresse, med sin tragiska bakgrund, karakteristiska utseende, engelska dialekt och oemotståndliga charm. Det blir lite för bra, så som det ofta blir i ungdomsböcker. Den andre personen jag har svårt för är pappan, denna självömkande varelse som så helt överger sina barn. Inte direkt en drömpappa.