Tidens sand av Michael Hoeye är del två i serien om den lilla urmakarmusen Hermux Tantamoq och när serien börjar ska han strax på en av sina närmaste vänners konstutställning. Konstutställningen blir en skandal. I en värld som befolkas av möss, råttor och andra gnagare har konstnären haft mage att måla katter. Detta skräckinjagande vidunder som aldrig har funnits. Eller har det? Ungefär samtidigt får Hermux besök av en hans fars gamla kompisar som varit försvunnen i många år på sin jakt efter bevis på att katter faktiskt har existerat och att deras civilisation dessutom skulle vara äldre än gnagarnas. Mordhoten börjar hagla.
Omdöme: En söt och snabbläst historia, men förutsägbar. Det jag gillar bäst är just hur chockerande det är att måla saker utanför ramarna (tänk Ecce Homo) och vilka fördomar som finns i gnagarvärlden. Att möss, såklart, är mycket bättre än jordekorrar, och hamstrar ska vi bara inte prata om...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)