Smakebit på søndag: Burn

Bild lånad från bokus

Rejäl sovmorgon idag. Och sedan vaknar man till sol och nya smakbitar på Maris blogg, inte dumt alls :) Min smakbit idag kommer från Burn av Julianna Baggott och det är den sista delen i en riktigt bra trilogi, första delen är Pure. Den handlar om jorden några år framåt i tiden, efter att bomber med någon form av nanoteknologi briserat och ändrat förutsättningarna för liv. Partridges pappa var ingenjören bakom bomberna och i slutet av förra boken spoiler, markera för att läsa: så mördade Partridge pappan och 
Partridge har nu blivit den nye ledaren, även om pappans medhjälpare gör sitt bästa för att använda honom som en marionett och få allt att fortsätta enligt planerna. Utdraget kommer från strax innan en minnescermonin för hans döde far och diskussionen handlar om man ska avslöja sanningen om bomberna för befolkningen:

    Foresteed claps Partridge on the shoulder, his grip too sharp. He leans in close and whispers, "You're wrong, you know. Your father wasn't just the biggest mass murderer in history. He was the most successful. There's a difference."
    Partridge puts his hand on the door, ready to walk out of the room. "I won't live his lies for him. I'm not his puppet, and I'm sure as hell not yours."
    Foresteed smiles at him. His teeth nearly glow they're so white. "As if you don't have lies of your own already, Partridge," he says so softly only Partridge can hear. "If you're going to come clean, why don't you start with yourself?"

Kan rekommendera den här serien. Det är något så bra som en ya-dystopi där fokus ligger på överlevnad och utforskande av hur allt blev som det blev istället för på en kärlekshistoria (är lite övermätt på "kärleksdystopier"). Mitt inlägg om första boken i serien finns här.