Wither: dystopi av Lauren DeStefano

Bild lånad från adlibris

Wither av Lauren DeStefano utspelas i en dystopisk framtid där livslängden förkortats till följd av misslyckade genetiska experiment. Kvinnor dör vid 20 års ålder, män vid 25. Det har, för rika människor, lett till en kapplöpning med tiden där man vill försäkra sig om att det finns arvingar som kan ta över tills ett botemedel hittats. Fattiga människor är mest fokuserade på att överleva. När fattiga föräldrar dör hamnar deras barn på gatan eller barnhem där de sedan auktioneras ut som tjänare.

Rhine är en 16-årig flicka som bor tillsammans med sin bror. En dag kidnappas hon av "samlare" som säljer henne som brud tillsammans med två andra unga flickor till en rik yngling, Linden. Hon vantrivs och vill mest av allt hem till sin bror igen så att de kan få leva tillsammans de sista åren innan de dör. Det är dock inte så lätt. Hon och hennes systerfruar är mestadels inlåsta i en lyxig våning och när de har tillåtelse att besöka trädgården så finns det ändå inga vägar som leder bort därifrån. För att göra det hela värre så är Lindens far (en från den gamla generationen som inte påverkas av viruset) besatt av att hitta ett botemedel och folk försvinner i hans närhet. Han har inget tålamod med fruar som inte uppför sig som de ska, men lediga platser i sitt laboratorium.


Omdöme: Jag tycker att det är en ganska okej bok, men den griper inte riktigt tag i mig. Jag får inget närmare förhållande till Rhine och den begynnande kärlekshistorien blir lite för viktig, lite för snabbt. Jag gillar hur det finns en förklaring till den nya världsordningen, de oförutsedda genetiska komplikationerna, men jag blir inte övertygad av följderna. Att unga flickor kidnappas till brudar borde inte behövas. Med den misär som finns så borde det inte vara så svårt att hitta en del flickor som vill gifta sig och få trygghet vilket Cecily, en av systerfruarna, är exempel på. Att sälja de flickor som ingen vill ha som fruar till prostitution alternativt döda dem låter som ett stort slöseri om man är angelägen om att hålla barnantalet uppe, borde inte de styrande tycka det med? Gillar också hur fångenskapen/äktenskapet kryper inpå nerverna, all lyx till trots.

Det här är den första delen i en trilogi, men jag tror inte jag kommer att bry mig om att läsa fortsättningen. Den fängslade inte tillräckligt mycket, jag bryr mig inte riktigt om hur det går för Rhine (för övrigt tror jag att jag kan räkna ut det, eftersom boken är ganska förutsägbar) och den första delen av historien fick dessutom ett ganska naturligt slut, istället för en frustrerande cliff-hanger, vilket jag är tacksam över.