The Green Book: söt sci-fi för barn

Omslaget har utgått, men nytt finns på adlibris

The Green Book av Jill Paton Walsh är en bok som kom upp på en bloggjerka ganska nyligen, om vilken bok man skulle välja om man, hemska tanke, bara fick välja en för resten av livet. Det var inte den här som bloggaren hade tänkt sig, men personerna i boken får just de förutsättningarna. De ska lämna en döende jord och får bland andra saker (ombyte, skor, en personlig sak) också ta med sig varsin bok. The Green Book, en tom anteckningsbok, är den bok som den unga flickan Pattie väljer att ta med.

I boken lämnar den lilla blivande kolonin jorden på ett ganska skruttigt rymdskepp och sätter kurs mot en planet som kanske har förutsättningar för att man ska kunna skapa ett liv där. Det gäller att hålla tummarna för bränslet räcker inte till en ny färd om det skulle vara fel. Efter en lång och händelselös resa (inte i boken, ingenting blir vidare utdraget när boken är på 69 sidor) så landar man slutligen på planeten och det ser inte ut som hemma, men det finns luft att andas, rent vatten och växtlighet. Toppen! Förutom att det finns något i jorden som gör att fröna de hade med sig växer upp till förändrade och oätliga kopior av växterna de var ämnade att bli. Paniken börjar sprida sig. Sedan kommer malmänniskorna...

Omdöme: Det är en trevlig, lättläst bok om än ganska ologisk på sina ställen. Till saker jag funderar (och är missnöjd med) när jag läser är: *Spoilers framöver, markera för att läsa*

• Varför de inte diskuterat vilka böcker de ska ta med innan resan - tre Robinson Crusoe är minst två för mycket. 
• Om man inte vet om kaninerna klarar av att äta det inhemska gräset varför börjar man då inte att utfodra bara ett par med det? 
• När man behöver papper och vet att det finns i rymdskeppet varför går man inte bara och hämtar det istället för att vilja skriva i Patties bok? Nu blev det ju bra med hennes anteckningsbok i alla fall, 
• men varför tittar man inte över vad ett så litet barn (föreställer mig henne som runt fyra år när boken börjar) packar? 
• När man nu har en naturlig amfiteater varför använder man den inte då? Lite högläsning och allsång hade väl varit perfekta kvällsaktiviteter, suget finns ju uppenbarligen. 
• Kan förstå att man blir lite ovillig att släppa sin enda bok utom synhåll, men det är väl inte riktigt läge att vara så snål när man har så lite och är så beroende av varandra? 
• Och varför, VARFÖR tar man inte med fotografier av jorden, massvis av dem, och fler böcker, däribland fler handböcker? Vill man verkligen inte ha med sig delar av sin historia och kunskap som redan skapats? Idiotiskt! 

Nu verkar det kanske som att jag tycker illa om boken. Det gör jag inte, den är söt. Funderar redan på att läsa den nästa år för klassen när vi jobbar med rymden även om den snabba solnedgången kanske behöver diskuteras lite extra, för nånting är definitivt fel med dygnslängden på den lilla planeten...