Aldrig ensamma: Anna Jakobsson Lund

Bild lånad från adlibris,
finns också på bokus

Svenska dystopin Aldrig ensamma är till och med bättre än första delen Tredje principen. Det har gått några veckor sen händelserna i Tredje Principen och Levi, Ava och Leymah är tillbaka i huvudstaden. Levi kämpar för att bli ren från drogerna och försöker lära sig behärska sin sinnesförmåga, Ava har fullt upp med att komma partimedlemmen David nära för att han ska bli åtkomlig för motståndsrörelsen och Leymah försöker hitta ett sätt att nå fram till Levis syster. I större delen av boken är det dem mot världen, de vet att det finns en förrädare i motståndsrörelsen, men har inte bevis nog för att lägga fram det. Det blir en lätt klaustrofobisk läsning där de trots det umgås med sina gamla vänner samtidigt som de febrilt försöker låtsas att allt är som vanligt. Det som griper tag mest i mig är hur Levi reagerar när en parasit planteras in i honom. Jag har haft precis samma tankar själv och det var ett helvete innan jag lärde mig att hantera dem.

Jag fortsätter att gilla världsbygget Lund har skapat. Storsamhället som är så korrupt och har sådan kontroll över informationen, men där de flesta vanliga medborgare litar på systemet och jag gillar hur man får se fler bitar av det i den här boken. Jag förstår inte riktigt varför motståndsrörelsen har så många sinnesoperatörer och regimen så få, med tanke på vad de kan göra så känns det som att de vore viktiga att ha makt över...