Stephanie Plum: bok 19, 20, 21 och 22

 

Bild lånad från adlibris,
finns också på bokus

Janet Evanovichs böcker om bounty huntern Stephanie Plum är så lika varandra att jag inte längre ids skriva en recension om varje, så här kommer tankarna om Notorious Nineteen, Takedown Twenty, Top Secret Twenty-One och Tricky Twenty-Two.

Överlag är det många av de vanliga ingredienserna: mer eller mindre misslyckade bounty hunter-ingripande, Stephanie i livsfara spåras av Ranger, bilar förstörs på löpande band, en karikatyrartad mormor, fler besök på begravningsbyrån än man kan räkna, "onda ögat", världens mest långlivade hamster (going strong sen första boken 1994!), oinbjudna husgäster och hemlagade måltider klockan sex hos föräldrarna.
 
Naturligtvis finns också hennes dragning till polisen Morelli och den mystiska, men ack så sexige, Ranger. Egentligen har hon väl bestämt sig för Morelli, men har svårt att se sig som gift och huslig fru. Jag tycker ju att hon siktar in sig på fel kille, tror Rangers mer avslappnat roade attityd till henne hade varit bättre, åtminstone om man ser det från Morellis perspektiv.

Det är glad charmig läsning och jag fnissar lite då och då. De här fyra som är de (hittills) sista i serien är lite mer nedtonade från crazy-nivån än en del av föregångarna vilket framför allt beror på att Stephanies side-kick Lula skrivs mindre infantil än tidigare och det är himla skönt. Huvudmysterierna i böckerna skiljer sig tack och lov åt och det är fartfyllt och ibland t.o.m. lite spännande, det är det som finns runt omkring som står still. Att böckerna är extremt lika varandra är ju inte ett görbra författarjobb, men man vet å andra sidan vad man kommer att få och ibland är det precis vad man vill ha.