Prodigy: Marie Lu

Bild lånad från adlibris,
finns också på bokus
och översatt till svenska

Prodigy är fortsättningen på Legend och efter flykten från sin egen arkebusering tvingas Day, tillsammans med June, söka hjälp hos rebellgruppen The Patriots, men inget är gratis. I utbyte för hjälpen förväntas de delta i mordet på Republikens viktigaste man. De får varsin uppgift inför attentatet och tvingas dela på sig - dessvärre växer inte kärleken inte med avståndet (eller i alla fall inte deras förtröstan på den).

Tankar: Jag tyckte det här var ett steg upp från helt okejiga Legend, man fick lära sig en hel del både om Republiken och Kolonierna och mina tankar leddes till Nord- och Sydkorea, men med ett mer extremt kapitalismsamhälle. Otäckt att tänka sig en värld där kapitalismen härskar så ogenomskränkt. Det man fick veta om världen i stort, att polerna har smält och massa lågliggande länder översvämmats, fine! Men *spoiler, markera för att läsa* att det som finns kvar av Europa är Norge, Frankrike, Spanien och en del av Storbritannien... inte lika fine. Hur kan delar av Storbritannien finnas kvar, men inte Österrike och Schweiz som mestadels är Alper? Samma sak med Sydamerika - Brasilien, men inte Peru och Boliva? Försöker febrilt hitta lösningar; kanske Österrike och Schweiz blivit en del av Frankrike, men... 

Och förklaringen - att solen uppförde sig konstigt några år, men sen rättade den till sig igen? Hade det inte varit mer logiskt med klimatförändringen... Det här fick mig att haka upp mig förvånansvärt länge och störde illusionen ganska mycket ett tag. Stör mig också på att de är så unga (15 år), de klarar förvånansvärt mycket både fysiskt och intellektuellt för att vara så unga...

Day och Junes förhållande flyter inte så smidigt i boken och jag gillar det, tycker det blir mer realistiskt (tycker ju själv att förhållanden kan vara svåra), men att det till så stor del beror på att Day har komplex för att June kommer från en "bättre" bakgrund blir lite nedslående att läsa om nu när det återkommer så många gånger. Jag gillar dock att de båda inte är helt opåverkade av folk runt omkring, utan att det finns fler attraktioner än "den enda stora kärleken". Några av personerna får lite mer kött i den här boken, som Kaede, Tess och Thomas, vilket är trevligt, men inte nödvändigtvis betyder att man tycker bättre om dem.

Det finns en del irriterande luckor om rebellernas plan där jag tyckte att Day och June köpte konceptet lite väl lättvindigt, men med facit i hand så hade de väl inte fått fler svar även om de frågat. Gillar hur man som läsare inte riktigt vet vem man kan lita på och osäkerheten om vem som planterar falska fakta. I sista delen av boken ökar plötsligt tempot dramatiskt och där är det svårt att lägga ner den.