We were Liars: E. Lockhart

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

We were Liars handlar om Cadence som är uppvuxen i en Kennedyliknande klan. Hon har fått minnesluckor efter en olycka och hon försöker ta reda på vad som egentligen hände den där gången när hon simmade ensam och man aldrig hittade hennes kläder på stranden, men det är inte så lätt. Inte nog med att hon tvingas med på en europaresa sommaren efter olyckan, när hon sommaren efter det äntligen får komma tillbaka till släktens sommarhus på deras ö och träffa sina älskade kusiner (the liars) igen så är de under order att inte prata om vad som hände.

Omdöme: Jag hade jättesvårt för den här. Texten var för mycket av en person som tittar på, inte som faktiskt är där och visst, det brände till lite i slutet, men innan dess hände det nästan ingenting, bara rapporter om hur det var förr. Jag kunde inte relatera till huvudpersonen och störde mig på hur synd det skulle vara om henne hela tiden och av hur ointresserad hon var av andra. De andra karaktärerna i hennes dysfunktionella familj fick jag inga klara intryck av alls. Och alla dessa antydningar "Ooh, det är något du inte vet...". Önskade bara att de kunde klämma fram det. Och när jag äntligen, äntligen fick reda på allt som hade hänt så förundrades jag över hur *Spoiler, markera för att läsa* klumpigt och ogenomtänkt Cadence handlat.

Det som jag gillade med boken var kapitelinledningarna som var i form av sagor och där det sedan drogs paralleller till den sega handlingen, det var lite tjusigt gjort.