torsdag 21 augusti 2014

Shattered: en dystopi

Shattered
Bild lånad från adlibris
Shattered av Teri Terry är den tredje och sista delen i hennes trilogi om Kyla. Den utspelar sig i Storbritannien om ungefär 50 år och för att få bukt med ungdomsbrottslighet/upplopp så "slatar" man ungdomsbrottslingar. Det betyder att man tar bort alla deras minnen av deras tidigare liv, en så extrem behandling att man behöver lära sig så basala kunskaper som att gå och prata igen. När man är färdigbehandlad får man en ny familj så att man får en ny chans i en helt ny miljö. Kyla är en av de slatade, men något har gått fel med hennes behandling, hon har fortfarande vissa minnesbilder och folk från hennes tidigare liv jagar henne.

I den sista delen så är hon rapporterad som död och lever under falsk identitet. Hon söker upp sin riktiga mamma och försöker minnas fler bitar ur sitt tidigare liv. Dessvärre är alla minnen inte positiva och hon dessutom får reda på nya oroväckande saker om regimen, saker de håller hemliga för allmänheten.

Omdöme: Jag gillar det nya totalitära samhället och människorna som är för rädda för ordningspolisen för att någonsin våga säga ifrån, men tyvärr blev upplösningen väl komplicerad.
Det kommer fram att Kyla är en bricka i ett spel, men jag kan tycka att det är mycket att svälja att så mycket vilar på Kyla och att den planen varit i spel så länge. Risken för att något går fel borde vara astronomisk.

Relationerna i boken är ömsom vin ömsom vatten. Gillar de trevande försöken hon och mamman tar mot att skapa en relation och gillar den hemska mormodern (jag gillar alltså inte henne, men hur lätt hon är att avsky), men blir inte lika frälst av männen i hennes liv. Det är en nackdel att det gått så lång tid sedan jag läste förra boken i serien för det känns om det gått jättelång tid sedan Ben (pojken Kyla blev förälskad) försvann hämtad av ordningspolisen. Att hon fortfarande går omkring och tänker på honom känns så avlägset. Att han sedan dyker upp igen är väl inte oväntat, men att folk litar så mycket på honom när de vet att han har fått en "ordningspolis specialbehandling"... Förstår heller inte riktigt var A.s känslor kommer ifrån, men det var som sagt länge sedan jag läste föregående bok.

Det finns naturligtvis saker som är bra också, det är händelserikt och stundvis väldigt grymt, men tyvärr var det nog första boken som var bäst, innan allt blev så tillkrånglat. Men den var å andra sidan väldigt bra!

2 kommentarer:

  1. Jag har sett de här böckerna på engelska på mitt bibliotek och är verkligen nyfiken på dem! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den första i serien är en av mina favoriter bland ungdomsdystopier. Tycker att samhället som blivit verkar så sannolikt och trovärdigt. Fortsättningen är inte dum, men invecklat i överkant.

      Radera

Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)