 |
| Bild lånad från adlibris |
Omdöme: Det fanns en hel del som jag tyckte om med den här boken, som att det fanns så många att inte tycka om :) Det fanns en otroligt enerverande språkpolis, en märkvärdig änka som låtsas vara "fiiin" och hennes äldsta dotter samt ett par män som gör en glad att man är singel. Det är det här tillsammans med beskrivningar av en inte alltid lätt vardag, som när man får följa utbrända Sara, som jag gillade bäst.
Själva fallet var väl sällan spännande, blir ju lätt så när offret varit död i femtio år, däremot var det ganska invecklat vilket sällan är positivt om man frågar mig. Det var kopplingar till andra världskrig, en adoptivson, ett konstigt bröllop, en skattjakt och annat som gjorde att det blev mastigt och ibland långsökt. Vid något tillfälle störde jag mig också på att man får reda på att adoptivsonen hittat information som var avgörande, och sedan fick man inte reda på vilken information det var... har man sagt A får man säga B?
Jag "läste" den här som ljudbok, inläst av Mirja Turestedt och det var en trevlig bekantskap. Hon hade lite tempo när hon läste vilket jag ibland saknat hos andra inläsare, och hon försökte ge karaktärerna egna röster, även om de flesta av de äldre damerna lät precis likadant. Vet inte om det beror på att jag lyssnade på boken (är fortfarande inte helt van), men blev ibland förvirrad av det ganska stora persongalleriet, speciellt när de var släkt blev det svårt att hålla reda på relationerna.
Det finns också ett samlingsinlägg där jag sammanfattat mina tankar efter att ha lyssnat på de första fem böckerna.
Den här har jag stående oläst i hyllan. Jag har fått den rekommenderad eftersom den inte skulle vara en typisk kriminalroman, då jag i vanliga fall har svårt för den typen av böcker. Någon gång hoppas jag få den läst :)
SvaraRaderaInte så dum tycker jag, fallet är lite tillkrånglat, men det finns en del familjerelationer som det är en fröjd att läsa om (eller förfasas över...).
RaderaAnn Rosman skriver nästan bäst när hon skildrar det historiska tycker jag :)
SvaraRaderaFör mig är det sidohistorien med Saras utbrändhet som är intressantast :)
Radera