Smakebit på søndag: Reaper Man

Bild lånad från bokus

Ny söndag och ny smakbit från boken jag läser :) Fler kan hittas på bloggen Flukten fra virkeligheten där alla som vill får vara med. Jag håller på med Reaper Man av Terry Pratchett och det är en av hans Discworld-romaner.

Den handlar om Döden som får sparken och får prova på att leva ett vanligt liv och vad som händer när hans jobb inte längre görs. Utdragen är inte riktigt från just det, utan är från ett par ställen som fick mig att le. Först ett utdrag om Counting Pines. En trädart som hoppar över vanlig evolution och istället lär av andra runt omkring, vilket ibland går ruggigt fel:

What makes the Counting Pines particularly noteworthy, however, is the way they count.
    Being dimly aware that human beings had learned to tell the age of a tree by counting the rings, the original Counting Pines decided that this was why humans cut trees down.
    Overnight every Counting Pine readjusted its genetic code to produce, at about eye-level, on its trunk, in pale letters, its precise age. Within a year they were felled almost into extinction by the ornamental house number plate industry, and only a very few survive in hard-to-reach ares.

Och så ett litet kort:

Lupine leapt at a drifting sheet of paper and brought it to him.
             amazing reductions!!!!!
Windle shook his head sadly. Five exclamation marks, the sure sign of an insane mind.

Det är dessvärre inte riktigt min typ av bok. Den är ofta dråplig och det är lätt att hitta kul citat, men jag kan inte säga att berättelsen berört mig så vidare mycket hittills i alla fall.