The Calling: Kelley Armstrong

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris

The Calling tar vid direkt där The Gathering slutade, ombord på en helikopter som ska evakuera en liten grupp tonåringar från en skogsbrand. Saker och ting går inte som förväntat, helikoptern kraschar och istället för en räddningspatrull kommer beväpnade män och letar efter dem. Sedan följer en katt- och råttalek i skogarna utanför Vancouver och det är svårt att hitta någon man kan lita på, inte ens medlemmarna i den egna gruppen är alltid självklara. Organisationen som är efter dem har oanade resurser och medan Maya och de andra försöker att förstå vad som händer och varför (något som underlättas av att viktiga papper ligger framme där de inte borde och att hemliga samtal förs på marken under den som tjuvlyssnar i trädet) vävs nätet runt dem allt tätare och under tiden vaknar allt mer av ungdomarnas övernaturliga förmågor med vissa bieffekter som är allt annat än trevliga.

Tankar: Aktion från första sidan till sista, det är en spännande, om än något förutsägbar, bok. Så intensiv att det inte är förrän man har lagt ner boken som man upptäcker problemen med den. Som den lägliga informationen placerad just där de kan hitta den, som att dessa hedervärda ungdomar offrar sig själva för att de andra i gruppen ska komma undan - inte bara en gång utan flera, som att trots den trevliga läsningen så spelar boken faktiskt ingen större roll - när boken slutar befinner de sig i princip i samma situation som när boken startade. Något klokare, lite mer ärrade och mycket tröttare, men i det stora hela har inget förändrats.

Men jag tycker om den oavsett! Jag gillar böcker där läsflytet är så obehindrat som här. Karaktärerna är trevliga om än väl rättrådiga i vissa fall, dialogerna är bra, det är intensivt och med förvecklingar och komplikationer som gör att det inte blir ett rakt spår.