lördag 19 oktober 2013

Vindens skugga: Det värsta är det som blir kvar inom en

Vindens skugga
Bild lånad från adlibris
Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón är en bra bok. Boken har Barcelona under tidigt-mitten 1900-tal som skådeplats. Jag var där i somras och en del av mig tycker det är väldigt synd att jag inte läste den här innan, den andra delen tar gator, hus och torg jag såg och placerar karaktärerna där, även om det kanske inte är just de platserna det skrivs om, men bilderna blir tydliga :) Historien handlar om Daniel som får en bok, Vindens skugga, som han blir väldigt fängslad av. Han försöker få reda på mer om författaren, Julián Carax, och långsamt blir likheterna mellan deras liv allt större. Man får reda på alltmer om Carax uppväxt och senare liv sedd ur många olika personers synvinklar och man får läsa om "spöket" som jagar honom. Samma person börjar sedan få upp ögonen för Daniel.

När jag nyligen skrev ett litet utdrag av boken på Smakebit på söndag kommenterade flera stycken att den var fantastisk, att de älskade den, att det var en favoritbok etc. Riktigt i den kategorin hamnar den inte för mig, men det är en bra bok. Språket är vackert och målande och med ett flyt som gör den lätt att läsa, och handlingen vävs väldigt skickligt ihop av ett myller av historier i olika tidslager.

Smakebit - Vindens skugga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)