Smakebit på søndag: Vindens skugga

Bild lånad från bokus

Söndag och återigen sammanställer Mari på bloggen Flykten fra virkeligheten smakprov från bloggares läsning.

Själv läser jag just nu Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Den handlar om en liten pojke, Daniel, som adopterar en bok, Vindens skugga. Han blir helt fångad av den och försöker ta reda på mer om författaren, Julián Carax, men hindren är många. Språket är vackert och målande och stämningen lite sagoaktig, nästan magisk även om boken i ett klipp från Svenska Dagbladet beskrivs som en deckare.

"Figuren vände sig om och försvann, lätt haltande. Hade det varit en annan kväll skulle jag inte ha brytt mig om honom, men så fort han hade försvunnit in i dimman blev jag alldeles kallsvettig och det var som om jag fick svårt att andas. Precis samma scen fanns beskriven på ett ställe i Vindens skugga. I boken lutar sig huvudpersonen ut från balkongen varje kväll vid midnatt, och en kväll upptäcker han att en främling med en cigarett i handen iakttar honom. Ansiktet ligger alltid i skugga och det enda som syns i mörkret är ett par glödande ögon. Främlingen står kvar en stund, med högerhanden i kavajfickan, för att till slut försvinna bort, haltande. I scenen som jag just hade bevittnat skulle främlingen på gatan kunna vara en nattvandrare vilken som helst, en figur utan vare sig ansikte eller namn. I Carax roman var främlingen på gatan djävulen."

Tankar efter att ha läst hela boken.