Turned: Her feeling of dread grow

Bild lånad från adlibris

Hittade en bok, Turned av Morgan Rice, som var gratis att ladda ner både som app och från författarens hemsida. Toppen, eller hur? Blev lite misstänksam när jag såg att serien var i åtta delar, skulle det här vara som att bli erbjuden droger för första gången, och sedan var man fast? Dessutom erbjöds första delen i The Sorcerors Ring, åtta delar, med fler på väg. Så, jag var kanske lite extra kritisk när jag började läsa...

*Text full med spoilers på en ganska kass bok nedan*

Turned handlar om Caitlin som precis flyttat till ett av de tuffare områdena i New York tillsammans med sin mamma och sin lillebror. På väg hem från skolan ser hon en skolkamrat (den ursnygge killen som är den enda i skolan hon pratat med, vad är oddsen för det?) bli misshandlad av fyra stora typer. Hon störtar dit och skriker åt dem att sluta och sedan flyr hon för sitt liv rakt in i en återvändsgränd. Där blir hon sedan fly förbannad på hur hennes liv har utvecklats och hon får urkrafter och spöar skiten ur typerna som följt efter henne: "Caitlin stepped up, and, feeling an inhuman strength course through her, and heard herself snarl as she picked up the two kids (each twice her size), hoisting each several feet off the ground with a single hand. As they hung dangling in the air, she swung them together, crushing each into the other with an incredible force."  Det är starten på hennes omvandling till vampyr (och jag har skrivit av rätt, det bara låter konstigt).

Snygge killen som misshandlas, Jonah, beskrivs så här:  "She tried not to look up into his eyes - large green eyes - but she couldn't help it."  och: "He was gorgeous. He had smooth, olive skin - she couldn't tell if he was Black, Spanish, White, or some combination - but she had never seen such smooth and soft skin, complimenting a chiseled jaw line. His hair was short and brown, and he was thin. There was something about him, something so out of place here. He seemed fragile."  och: "He sat erect, with perfect posture"  Inte konstigt att hon blir intresserad? Däremot är beskrivningen lite för såpa för att jag ska falla. Nu är han ingen jätteviktig karaktär i boken, hennes liv som vampyr tar snart över.

Under en träff med Jonah på Carnegie Hall upplever Caitlin en ny typ av hungerkänsla, störtar därifrån och tömmer solisten på blod i hans loge. Polisen kallas naturligtvis dit, men det dyker även upp en 3000-årig vampyr från det lokala nästet. Då får vi den här ganska misslyckade beskrivningen som påminner mig om en bombastisk berättarröst i trailern till en aktionspäckad b-film: "He had watched smallpox spread across Europe - and had even helped it spread. There was nothing left that could surprise them. But this night surprised him. And he did not like to be surprised."  Och jag har återigen skrivit av citatet korrekt, bytet av pronomen mitt i är bara ett av ganska många ställen som bevisar att korrekturläsningen hade behövt vara lite mer alert. Vampyren lyckas fånga Caitlin, hon tas med till klanens gömställe och ska torteras för att ha brutit mot reglerna. Tortyren (vigvatten) misslyckas och hon flyr med flera hundra vampyrer efter sig och de knappar stadigt in på hennes försprång och i dörröppningen spärrar en "well sculpted vampire" den enda utvägen: "Even with her haste, even with her life in such a danger, Caitlin could not help but noticing how strikingly attractive this vampire was."  Nu har jag tack och lov aldrig behövt fly för mitt liv, men jag har svårt att tänka mig att jag mitt i flykten och dödsångesten skulle börja beundra någons muskler oavsett hur snygga de är.

Den välbyggda vampyren slåss tillräckligt bra för att ensam hindra de hundratals andra vampyrerna från att få tag på Caitlin och sedan tar han henne på ryggen och springer över 200 km/h tills han plötsligt fäller ut sina vingar och de flyger över New York. Han tar henne med till en annan vampyrklan som är bosatta i The Cloisters och i beskrivningen av deras tillhåll så märks det att författaren har en viss förkärlek för det medeltida. Och tydligen så är medeltida en alldeles fullgod beskrivning för saker så skriver man det behövs inte många andra ord. Här är ett collage av beskrivningarna: "small, medieval walls"; "a huge, medieval door"; "small, medieval courtyard"; "another medieval door"; "a real medieval castle"; "carved out of medieval stone"; "intricate, medieval figures"; "medieval cloister"; "medieval manuscripts"; "medieval ceilings" och "medieval furniture" . För att vara rättvis så borde jag kanske nämna att allt det här inte står på samma ställe, det här är utspritt över ett par kapitel, med som mest tre medieval på en sida. Inte oväntat så faller hunkvampyren och Caitlin för varandra och ett par timmar efter att de träffats, utan att ha haft tillfälle att prata med varandra p.g.a. mordiska vampyrer och vampyrrättegångar, så säger den 3000 år gamle vampyren att han älskar henne. Suck.

Vampyrerna som skildras är ganska klassiska. De har övernaturlig styrka och snabbhet, kan flyga och tål inte vigvatten. Dagsljus tolereras om tvunget. Det mesta här är ju saker man är van vid. Problemet för mig är att deras övernaturlighet beskrivs så tydligt, det blir genast mindre trovärdigt för mig när det står utsatt att de springer i 200 km/h, kan bräcka ståldörrar som är 1.5 m tjocka och sedan fäller ut vingar, jag tycker bättre om när det bara antyds så att man kan göra sig en lite mer "trovärdig" bild.

Som ni märker så tycker jag inte att boken är bra. Däremot var det inga problem att läsa ut den, den är lättläst, texten har dubbelt radavstånd och läsplattan visade att den var på 110 sidor (inte så konstigt att författaren hunnit skriva så många böcker kanske). Köper man den som tryckt så har den tydligen knappt 200 sidor, vet inte hur de lyckats med det?