Bild lånad från bokus, finns också på adlibris |
Så kommer kriget och mamman och de fem barnen betalar för att få fly över havet och de hamnar så småningom i Kanada. Där skapar de sig ett nytt liv och Bao Vi vill inte riktigt anpassa sig till den syn av "mannen är familjens mest omhuldade person" som fortfarande finns i familjen och får moraliskt stöd av en levnadsglad "moster". Hon utbildar sig och återvänder genom jobbet så småningom till Vietnam.
Tankar: Vacker som sagt, luftig och sparsmakad, men jag blev inte lika begeistrad i den som i Thúys första, Ru. Kanske är det så enkelt som att skönheten inte längre överraskar, den är något jag numera förväntar mig i hennes böcker. Kanske är det att jag stör mig lite både på männen som passas upp och på Bao Vi. Hon känns så riktningslös, som att hon gör det andra tycker att hon ska göra, som att studera språk, utan att själv riktigt ha ett syfte.
Har läst Ru av denna författarinna, en bok som jag tyckte mycket om. Skall absolut läsa hennes övriga böcker också.
SvaraRaderaDet tycker jag, hon skriver så fint :)
RaderaHon skriver så himla vackert, men jag blev heller inte riktigt lika förtjust i den här som hennes tidigare. Jag tror att jag upplevde den som lite kyligare än de andra.
SvaraRaderaKyligare - det var en bra beskrivning av känslan :)
SvaraRadera