måndag 24 oktober 2016

My Brilliant Friend: Elena Ferrante

My Brilliant Friend (häftad)
Bild lånad från bokus,
finns också adlibris
och översatt till svenska.
My Brilliant Friend är Elenas berättelse om sin vänskap med Lila. Den utspelar sig på 1950-talet i de fattigare kvarteren i Neapel och historien startar redan innan de börjat skolan. Vi får följa med de första skolåren innan de skiljs åt när bara en av dem får läsa vidare. Den andre får hjälpa till i hemmet och i faderns lilla skomakeri. Runt dem finns vardagslivet i deras kvarter, de första pojkvännerna och utfärder till stadens centrum.

Tankar: En mycket välskriven historia med två väl utmejslade huvudkaraktärer som liksom det större persongalleriet känns som att de är riktiga människor, även om jag ibland kan ha svårt att hålla reda på vem som är vem i myllret. Problemet är väl att jag inte tycker om dem och har ganska svårt för boken i stort.

Jag stör mig helt enkelt på hur vänskapen skildras. Från Elenas sida så är det från första stund en slags besatthet av den mystiska och självklara Lila och alltför mycket av vänskapen går ut på att hävda sig gentemot den andra för att bevisa att man är lika bra. Får den ena läsa vidare läser den andra böckerna och briljerar i alla fall. Får den ena pojkvän vill den andra också ha, spela mindre roll vem och man går kanske ett steg längre bara för säkerhets skull. Och vad jag stör mig på romansen med poetens son förresten. Jag förstår aldrig riktigt om dragningskraften är den verserade pappan eller bara det faktum att han "paxade" henne när de var små, men det känns ju inte som att de har något gemensamt alls.

Till och med boken (böckerna) är ett sätt att trycka till den andra. När Lila lyckas med sin gamla dröm att försvinna utan att lämna några spår av sin existens (förutom en son då), så ska Elena minsann göra så att det inte lyckas genom att skriva ner allt hon kommer ihåg av deras liv tillsammans. Det känns helt enkelt som en alltför futtig, missunnsam och svartsjuk relation. Jag saknar att få läsa åtminstone lite grann om innerlighet och värme. Nu är boken såpass välskriven att jag väldigt gärna vill veta hur det går för dem, men jag tror jag nöjer mig med att läsa recensioner på Goodreads.

2 kommentarer:

  1. Åh jag älskade verkligen My Briljant friend just på grund av den märkliga "vänskapen". Det känns som att boken utforskar en väldigt dysfunktionell relation på ett intressant och bra sätt för mig. Men det är klart, det är inget vänskap man själv vill ha. Haha ^^

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta verkar ju älska den, men för mig blev det inte riktigt rätt trots att jag kan se att den är bra. Skumt det där.

      Radera

Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)