Bild lånad från adlibris |
Boken börjar med att man hittar en radda fötter, avsågade vid skenbenet, stående i sina skor utanför en kyrkogård och senare inträffar ett bestialiskt mord.
Adamsberg och hans poliser blandas in och jag tycker inte om dem. Adamsberg flummar iväg och låter tankarna hoppa omkring och vips har han en lösning, dessutom känns han lite som en sengångare. Sen har vi en skara poliser som blir lite av karikatyrer: den storögde och bokstavstolkande nybörjaren, den lojale allvetande veteranen, den som äter i smyg och gömmer mat överallt och den handlingskraftige vältränade. Dessutom lider den franska polisen av korruption vilket alltid gör mig besviken när jag läser böcker, vill ju tro bättre om dem.
Så i korthet var det här inget för mig. Jag tyckte det var segt och rörigt med okarismatiska personer. Här finns en smakbit från början av läsningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)