Herr Grums och kraftkristallerna: Andy Stanton

Bild lånad från adlibris

Herr Grums och kraftkristallerna av Andy Stanton var en pärla att ha som högläsningsbok i min tvåa. Handlingen i korthet: Polly hittar två kraftkristaller som försöker att få henne att ta dem med sig till den gamla kvarnen. Herr Grums försöker ta dem ifrån henne för med deras hjälp kan han ödelägga hela stan, och kanske hela världen.

Det var inte handlingen i sig som förförde, utan leken med språket som fick mina elever att skratta högt om och om igen. Det fanns ett kort kapitel som upprepades om och om igen (säkert minst fem gånger) och ibland upprepade historien sig, ibland upprepade historien sig, ibland upprepade historien sig... Det fanns avvikelser från berättelsen och fantastiska liknelser som att något kan vara lika skumt som en gås på en sluttning och sedan förklarades det varför gåsar på sluttningar var skumma (de var förklädda rävar som sålde tjuvgods). Svärorden var utbytta mot mat, åh marsipan!

Även illustrationerna och layouten var otroligt väl genomtänkta. Det fanns en sekvens där Polly jagades av herr Grums och på sidorna ser man hur han kommer allt närmare. Sidorna är också lite svärtade och fläckiga så att det ser ut som att boken varit med om en del.

Omdöme: Som högläsning är boken perfekt (förutom kanske att vi tog på en bok mitt i serien, så vissa personer var okända för oss), men jag tror att den kräver lite av läsaren om barnen skulle läst den själva. Just avvikningarna från berättelsen tror jag kan ställa till det om man fortfarande försöker få flyt i läsningen.