Crossed: This is how Aberrations end

Bild lånad från adlibris

Crossed av Ally Condie är den andra delen av tre i en dystopiserie om Cassia. Den första kan du läsa om här. Pojken hon är förälskad i, Ky, har skickats iväg till de yttre provinserna, där kriget pågår. Han och andra av samhället icke önskvärda (aberrations) får ett specialuppdrag med löfte om medborgarstatus efter sex månader. De som överlever börjar göra hack på sina skor för att markera hur många dagar de klarat sig. Ingen har vidare många hack...

Cassia har tagit jobb i en gränsprovins för att kunna komma närmare Ky när en möjlighet att skickas på samma uppdrag dyker upp. Hon tar den, men när hon anländer finns han inte längre där. Nya vänskapsband skapas, men kan man lita på dem? Det ryktas att det finns några som gör uppror, Cassia skulle gärna ansluta sig, men var finns de? Ledtrådarna består av gammal poesi och historier...

I förra boken så sorterades Ky och andra på hans arbetsplats inför uppdraget, nu när jag vet vilket uppdraget var så tänker jag att resultatet borde ha varit tvärtom. Tycker också att taktiken vid kriget är ganska ologisk, resuserna borde kunnat utnyttjas bättre om man över huvudtaget vill försvara marken. Ett klokare val hade varit att överge den. Vem fienden är förklaras aldrig. Tuberna man hittade i grottan är också något jag skulle vilja veta mer om, hur långt har man kommit med sina experiment? (Ber om ursäkt för alla halvkvävda meningar här, försöker att inte spoila för dem som inte har läst boken...)

Det här är en okej bok, det är en intressant framtid som skildras med sitt begränsade utbud av kultur och tankar och förtryckandet av allt skapande, men precis som i första boken så är jag inte helt såld. Jag vet inte varför, men jag känner mig distanserad. Kommer ändå att läsa tredje delen när jag kommer först i bibliotekskön, men det brådskar inte :)