Bild lånad från bokus, finns också på adlibris |
Tankar: Nja. I grunden så är det underhållande läsning, men det fanns inte mycket som kändes det minsta trovärdigt. Audrey Rose har värderingar hämtade direkt från 2000-talet och det blir värre av att resten av omgivningen inte visar minsta spår därifrån - hoppet blir helt enkelt för stort. Hon påminner till sättet om Alexia från Soulless - det är mycket sass och kläder, men till det kommer också många överilade dåligt genomtänkta beslut och det känns sällan rimligt. Den attraktive och sarkastiske Thomas har en slutledningsförmåga som står i klass med Sherlock Holmes vilket ibland känns som en lite för lätt utväg och resten av karaktärerna gör inget större intryck över huvud taget.
Språket flödar över av målande liknelser och är också överdrivet humoristiskt och för mig känns det lite sådär ansträngt roligt vilket jag inte riktigt tycker går ihop med seriemördare och uppskurna kroppar. Men det kan också vara hantverket jag stör mig på, det finns gott om andra deckare där jag gillar humorn i böckerna. Jag vet inte, det är mycket överdrifter i karaktärer, handling och språk och jag får känslan av att delarna i boken inte riktigt hör ihop. Så... underhållande läsning, ganska rolig, men inte för mig.
Åh, vad tråkigt att den inte var något för dig. Själv älskade jag den. Men det blir ju så ibland.. :)
SvaraRaderaKan ju inte tycka lika omm allt. Sen om det var boken eller bara tilfället, vem vet?
RaderaJust den där biten med att värderingar och sätt att tänka är nutida medan allt annat är från ett annat århundrade - sånt kan onekligen förstöra en hel bok. Åtminstone för mig. Det måste kännas rimligt. Man kan inte placera moderna människor i historiska mijöer rakt av. Har själv läst ett antal sådana böcker.
SvaraRaderaRimligt är ett bra ord, det är väl det minsta man kan hoppas på?!
Radera