Little Beach Street Bakery: Jenny Colgan

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris
och översatt till svenska.

Little Beach Street Bakery handlar om Polly och startar med att hennes och sambons firma går i konkurs. Medan han flyttar hem till mamma söker sig Polly till ett litet öde fiskesamhälle. Polly är extremt noga med sitt bröd och när brödet på det lokala bageriet visar sig vara av färdigköpt, undermålig kvalité börjar hon baka sitt eget och snart sprider sig ryktet om hennes goda bröd över ön och leder till byteshandel av nästan allt hon kan tänkas behöva och så småningom till ett lyft för hela ön... Medan Polly bakar och slickar sina sår får två karlar upp ögonen för henne och en skadad lunnefågel flyttar in.

Tankar: Feel-good uti fingerspetsarna med många feel-goodingredienser - extremt förutsägbart, vacker natur, någon som upptäcker vad den egentligen vill med livet, kärleksintresse med tillräckligt med pengar för att man ska kunna göra vad man vill med livet, en hjältinna som faktiskt nästan ser bättre ut när hon inte hunnit sminka sig utan bara samlat håret i en tofs och happy ever afters for all. Det finns visserligen ett dödsfall också, och det råkar vara en av mina favoritkaraktärer (trots vad man får reda om hen), men det är inget som får mig att känna på djupet.

Boken är också ett högklassiskt exempel på matporr, framför allt bröd och honung. Polly lever för sitt bröd, alla andra förförs av det och det luktas, smakas, bryts, kläms, knådas och får sällskap med nötter, olja och gyllene, ringlande honung. Som läsare blir man minst sagt sugen, tur att det medföljer recept i slutet av boken.

Det fanns saker jag irriterade mig på, som att Polly, 30 plus, åtminstone två gånger höll för ögonen när något blev "hemskt" - som att en yrkesfiskare rensade ut en fisk... Att en av friarna verkade vara minst lika surmulen och villig att missuppfatta saker som exet kändes inte heller vidare bra och jag gillade inte den otroligt rike Reuben som går till sådana excesser att det inte känns trovärdigt alls. Men vad vet jag, rör mig ju inte i de kretsarna. Kan förstå att andra gillar den här, den har sina poänger, men den passar inte riktigt mig - det blev alldeles för mycket av det goda. Det här var min andra Colgan, skulle inte tro att det blir någon mer.