De tysta stegen bakom handlar om Elsa som tillsammans med sina föräldrar flyttar till Ellesbo herrgård där de ska starta ett pensionat. Elsa är inte alls glad över flytten (vilket hon tar alla chanser att påminna sina föräldrar om) och inte blir det bättre när hon hör fotsteg i synbart tomma korridorer, ser en flicka i fönstret till sitt rum och hör någon som fnittrar elakt när saker går fel. Riktigt illa blir det när föräldrarna inte tror på henne, utan avskriver det hela som nerver, saknad efter bästisen och oro över flytten. Till råga på allt förbjuds hon att ta kontakt med den enda som kan hjälpa henne - Andlige Allan på byns Andliga Center. Och spöket blir allt mer påträngande...
Tankar: Hade den här som en högläsningsbok för min klass tre och trots (eller tack vare) en del uppspärrade ögon och händer framför öppna munnar så älskade de den. Den var otäck och smygande, med ett välbehövligt komiskt inslag i form av Allan. Relationerna mellan Elsa och föräldrarna var klockrent skrivna och det var en del upprörda känslor över de oförstående föräldrarna. Mycket välskriven och med fler dramatiska vändningar än i många andra barnböcker och ibland härligt otäcka bilder. Rekommenderas, men det kan vara bra att veta att den kan leda till mardrömmar...
Låter som en bok jag skulle älskat!
SvaraRaderaDe allra flesta i klassen (inklusive jag) gjorde det, men en stackare gav den lägsta betyg för att han varit så rädd under lyssningen (i ett ofta soligt rum, fullt med klasskompisar och en soffa att sitta och trängas i). Då är den verkligen hemsk :)
RaderaAlltså, bara omslaget får mig att falla pladask! Blir så intresserad av ditt inlägg ska försöka hitta denna :)
SvaraRaderaKul! Ännu roligare om du har någon ung stackare du kan skrämma upp... Min hittade jag förresten på biblioteket - wink, wink, know what I mean, know what I mean :)
Radera