 |
| Bild lånad från cdon |
Hade lyckan att för några veckor sedan läsa den utmärkta boken
Ender's Game (
inlägget om boken finns här) och kunde inte motstå att se filmen trots några tveksamma recensioner. Efter att ha sett den så är jag väldigt nöjd med att ha läst boken innan, för jag tycker att filmen misslyckades med två ganska stora saker: Först med empatin för Ender. I boken så tycker jag så mycket om honom och så synd om honom. Hela strategin att isolera honom och den långa nernötningen tills han i princip är utbränd hoppas så gott som över i filmen. Det andra stora misslyckandet är tidsperspektivet. I filmen får man intrycket att det hela inträffar under en eller ett par månader. Man får se
en strid från skolan, en något omgjord variant av sista striden innan han skickas iväg.
Sedan finns det några mindre detaljer som jag stör mig på också. Att det antyds en kärlekshistoria, den behövs inte, det måste inte alltid bli romantik bara för att någon är av ett annat kön. Den låga syrenivån på planeten där syrgas ibland behövs, men inte när det händer något spännande... Och det sista mötet med the Formics är riktigt lökigt.
Men det finns som tur är mycket som är bra också. Harrison Ford är lysande som en beräknande överste Graff. Miljöerna är snygga och effekterna välgjorda. Och framför allt så är det mesta av historien kvar även om det är lite påskyndat. Tror att det hela hade gjort sig bättre som tv-serie där man hade kunnat ta tid på sig att gå ner till djupet med berättelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)