Bild lånad från adlibris |
På en av de nya planeterna har man hittat intelligent liv, piggies, som nu studeras med så liten påverkan som möjligt av forskare. Det här leder till intressanta tankar om evolution. De lever på en väldigt monoton planet, det finns en sorts fågel, en sorts gräsätare, en sorts träd etc. och piggiesarna har utvecklat kroppsliga företeelser som de inte verkar behöva. Hur blev planeten som den blev och varför ser piggiesarna ut som de gör? Ännu intressantare är hur man delar in levande i utlanning, framling, ramen och varelse beroende på hur främmande de är. Forskarna som studerar piggiesarna menar att de betraktar dem som jämlikar, men hade man då inte lärt dem saker istället för att bara betrakta dem från utsidan?
Något som gör mig lite förskräckt är hur 3000 år in i tiden så är religionens makt fortfarande stark. Man hade ju hoppats att de gamla bronsålderstankarna, som är gamla redan nu, hade försvunnit, men planeten med piggisarna är en katolsk koloni och biskopens inflytande är starkt. En ny "religion" (utan någon gud) har också spridit sig över de de hundra världarna, en där man fokuserar på det som är sant och genom att acceptera det förstå och förlåta. Den kallas Speaker for the Dead.
Och vad handlar då boken om? En av de forskare som är intresserade av piggisarna upptäcker något som får piggisarna att mörda hennes kollega. Resten av hennes liv straffar hon sig själv och koncentrerar mycket av sin tid på att dölja vad det egentligen var hon fick reda på. Det här gör att hela hennes familj lämnas i sticket och sex olyckliga syskon växer upp. När deras pappa äntligen dör ber de att en Speaker for the Dead ska komma till dem för att tala om honom. Det här blir en massa intressanta resonemang, lite väl predikigt under några bitar i slutet av boken, men fortfarande intressant. Man får också reda på vad som hänt Ender, hur hjälten har krashlandat från pidestalen under tidens gång.
Jag är glad att jag läste boken på engelska. En del av handlingen utspelas på en ganska kall planet och språket där har lånat från nordiska ord, förutom utlanning och framling så kan man äta havregrin. Någon gång känns det som engelsspråkiga måste känna det när de läser en ikea-katalog: in the spring, skrika came to spawn and flocks of halkig went crazy with reproductive energy Jag förstår inte riktigt vad som händer om vårarna, men får en bild ändå :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)