Boy Meets Boy: David Levithan

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

Paul går på high school och har varit öppet gay sedan han var fem. Han har fullt med kompisar och när han blir himlastormande kär i nye killen så kunde inte livet vara bättre. Eller?

Omdöme: Det här är en sockersöt historia där staden där historien utspelar sig är väldigt stöttande mot alla slags minoriteter. Footballaget har (minst) två transvestiter som nästan alla tycker om, pojkscouterna har skickats ut från stan eftersom de har en antigaypolicy, istället har man joyscouts (glädjescouter låter förresten fruktansvärt konstigt på svenska...), kommersiella köttproducerande McDonalds har fått slå igen, punkbandet får spela i bokhandeln och alla dansar bland hyllorna och så vidare. Det är ovant att läsa om en så här accepterande miljö, men sympatiskt.

Vad jag däremot har svårt för är hur framför allt Paul (berättaren) uttrycker sig. Det är så stort och fint och uttrycksfullt och symboliskt och det känns inte som att jag hör en tonårskilles historia. När han och nye kärleksintresset är i en båt och pratar med varandra så är det t.ex. 
"he is not just telling this story - he is giving it to me. I notice the hope and expectation in his eyes, the desire to have me understand exactly what he's saying." 
eller "We pencil-sketch our previous life so we can contrast it to the Technicolor of the moment. This is how we proclaim a beginning."
Visst är det fint, men jag tycker det låter så sökt att trovärdigheten även bland mer vardagliga saker som känslor och relationer försvinner.

Slutligen så tycker jag det är synd att det är just problemfrie Paul som är huvudkaraktär. Bland det ganska digra persongalleriet så är det nog han som är tråkigast, just för att han tar saker så för självklart. Jag hade hellre läst om kompisen med de strikt religösa föräldrarna som tror att sonen kommer att hamna i helvetet, eller tjejen som dras till tölpen och isolerar sig allt mer från de gamla vännerna, eller exet som fortfarande inte vet vad han egentligen känner. Tror de alla hade varit intressantare just för att det finns mer motsättningar där.