A Trick of the Light: Louise Penny

Bild lånad från adlibris

A Trick of the Light av Louise Penny är nummer sju i serien om kommissarie Armand Gamache. Clara har en äntligen fått sitt genombrott i form av en rosad vernissage, men morgonen efter störs glädjen när hon hittar ett lik i trädgården. Liket efter en konstkritiker som flera år tidigare sågat henne rejält. Mordenheten med kommissarie Gamache i spetsen kallas in och börjar nysta i trådarna. Det är spår som leder åt flera olika håll. Vem var liket egentligen, de som kände personen beskriver den väldigt olika?

Omdöme: Gamla händelser i både offrets, de misstänktas och polisernas liv lever upp och det är mycket prat om förändring och förlåtelse i boken. Det är tidvis ganska segt, polisfall där man sneglar decennier bakåt i tiden är sällan de som tilltalar mig mest, men som alltid så dras jag till invånarna i den lilla staden Three Pines, även om de visar sig ha allt fler mänskliga brister. Det jag tyckte mest om i boken var scenerna från Claras och Peters äktenskap. Han har länge varit avundsjuk i smyg på hennes arbete, men det kom fram mer i den här boken och det leder till en del förändringar.

Och ett litet utdrag som påminde mig om mig själv (föreställ er mig som Annie):
     "But Annie hates children."
     "Well, she's not very good with them, but I don't think she hates them. She adores Florence and Zora."
     "She has to," said Beauvoir. "They're family. She's probably depending on them, in her old age. She'll be bitter Auntie Annie, with the stale chocolates and the doorknob collection. And they'll have to look after her. So she can't drop them on their heads now."