Veronica Mars - första säsongen

Bild lånad från cdon

Veronica Mars är en ungdomsserie som startade 2004 och gick i tre säsonger. Jag såg väl ett halvt avsnitt innan jag bestämde att det inte vara något för mig. Så förra våren började de två tv-bloggar som jag följer helt plötsligt bli eld och lågor. Tv-serien skulle följas upp av en film OM tillräckligt många engagerade sig i kickstarterkampanjen för att få loss två miljoner som startplåt till filmandet. Det tog inte ens ett dygn. Det här ihop med Thunmans och Seriedrottningens entusiastiska hågkommelser fick mig att beställa hem dvd-boxen och i veckan började jag titta på den. På fyra dagar har jag sett hela första säsongen, 22 avsnitt, och jag är jätteglad att jag till slut upptäckt serien, för den är görmysig :)

Veronicas pappa Keith, sheriffen i den lilla staden, anklagar fel personer (sådana med makt och pengar) för mordet på Veronicas bästis. Han får sparken och börjar jobba som privatdetektiv istället. Veronica blir av samma orsak utfryst i skolan och drogad och våldtagen på en fest. Men hon blir inte knäckt, hon tuffar till sig och börjar ge igen. Hon hjälper sin pappa med privatdeckandet och löser ett fall i varje avsnitt, men det finns också en övergripande storyarch - mordet på hennes bästa vän som de inte har gett upp hoppet om att lösa.

Omdöme: Att jag gillar den har jag ju redan skrivit. Det finns mycket att tycka om. Gillar Veronicas snabbkäftade svar och att hon ger igen hellre än förlåter och jag gillar de få kompisar hon har. Rikemansungdomarna som fryser ut henne är ganska härligt snorkiga. Och de romantiska turerna är också kul, hejar på Logan i nästa säsong. Gillar definitivt att det inte bara är ett-fall-i-veckan-serie utan att det finns brott och händelser som lever kvar längre. Castingen är för det mesta bra om än i lite äldsta laget, som så vanligt med ungdomsserier. Huvudrollen spelas av en 24-årig Kristen Bell, hon ska föreställa 17, och oftast fungerar det bra, men speciellt i återblickarna så ser hon äldre ut än sin verkliga ålder. Amanda Seyfried som den mördade bästisen är klockren. Vissa småroller är däremot ruggigt usla (den töntiga hundägaren!).

Min favoritscen i första säsongen, byggdes upp 

till det här ögonblicket under ganska lång tid :)