Så nu har jag äntligen läst sista delen,
Dead Ever After, av The Sookie Stackhouse Novels, boken som några läsare mordhotat författaren Charlaine Harris för, medan andra "bara" förklarat att de vill begå självmord efter att ha läst den. Kan inte påstå att jag reagerade närmelsevis lika starkt, jag tyckte den var bra :)
Efter de tidigare 13 böckerna så överraskar Harris med ett nytt grepp, att istället för att skriva hela boken med Sookies röst, skriva en del stycken från någon annans perspektiv. Det gör att man blir medveten om en del av vad som är i görningen innan det händer vilket ökar spänningen. Många karaktärer som inte har synts till i de senaste böckerna får göra ett sista inhopp - kul.
Harris introducerar ytterligare ett väsen i sin övernaturliga fauna, en djävul. Lovar man sin själ till honom får man en önskning i gengäld. Någon önskar sig Sookies Cluviel dor, en älvtillverkad kärleksgåva som uppfyller en önskan. Kanske hade varit lättare att be djävulen om det man önskade direkt? Som motvikt till denna nya varelse brottas Sookie med religiösa funderingar: har vampyrer en själ? Är det för sent att rädda hennes egen?
Intrigerna är många, och en av dem leder till att Sookie arresteras. Skulle inte vilja hamna i en amerikansk cell (eller någon annan heller för den delen). Hur människor uppfattar en om man är bakom galler även om de känner en sen innan är en intressant tanke. Det är extremt många personer i bokserien som avskyr Sookie. Har svårt att förstå att någon kan locka fram så mycket djupt liggande hat från så många olika personer, förutom telepatin så verkar hon vara en alldeles vanlig människa. Undrar också vad som kommer hända när hennes nattliga försvar försvinner om ett år - kommer det att vara först till kvarn för mördare och de som vill "anställa" henne?
Sookies förhållande med Eric fortsätter sin sorgliga bana ner i rännstenen, och man får några nya insikter i hur Eric fungerar. Skulle tro att det kan vara orsaken till mordhoten för det är en ganska småaktig bild som målas upp av den sexige vikingen. Men säger som Sookie att jag blir inte överraskad när de nya bitarna presenteras, jag tycker de känns trovärdiga för karaktären även om jag kanske helst sluppit att se dem, och jag hade absolut kunnat tänka mig en vänligare tolkning av honom. Sookie tar smällarna med jämnmod den här gången, jag tror att hon redan har insett att förhållandet inte kunde vara för alltid. Något jag inte skulle haft något emot att läsa om vore en bok om Erics möjliga trio av barn, speciellt med den nya sheriffen, en favorit.
Jag är inte helt nöjd med kärlekshistorien i den här boken, visst är det en bra man och visst kan Sookie få det liv hon önskar med honom, men jämfört med passionen i tidigare böcker så är det lite blekt. Nåja, slutet gott, allting gott i alla fall.
Smakebit - Dead Ever After
