Den amerikanska högern: Martin Gelin

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris

Den amerikanska högern är en bok om det republikanska partiets utveckling från femtiotalet och fram till 2012 när boken gavs ut. Martin Gelin har åkt runt i Usa och intervjuat statsvetare, gräsrötter och de intellektuella i partiet och det är en främmande ideologi som målas upp. Trots alla förklaringar man får i boken är det svårt att förstå hur man kan dela målen som många i det republikanska partiet arbetar mot. Det är berättelsen om ett parti som blivit allt mer radikalt de senaste decennierna.
 
Jag har svårt att få ihop hur ett parti som säger sig vara för frihet för individen (de vill slippa statlig inblandning även i viktiga frågor och motsätter sig statlig skatt) kämpar så hårt för att ta ifrån kvinnor rätten att bestämma över sin egen kropp under graviditeten, motsätter sig att vuxna människor, om än av samma kön, ska få bestämma vem de ska gifta sig med och medvetet försöker få svarta och fattiga att inte utnyttja sin demokratiska rättighet att rösta. I boken beskrivs hur det republikanska partiet fångat upp missnöjda vita som sett hur segregeringen luckrats upp och kristna som förfasats över det "moraliska förfallet" och från dem byggt upp sin väljarbas vilket gett ett ganska schizofrent parti. Partiet har dessutom tagit ett allt hårdare grepp om sina egna representanter. För att över huvud taget ha en chans att bli vald måste man skriva på ett radikalt principkontrakt.

Nedan följer många korta utdrag på saker jag reagerat på, trots mängden bara en bråkdel av ställen jag markerade under läsningen. Citaten är gröna och har annat typsnitt, --- betyder att jag hoppat över en del i citatet där jag känner att betydelsen ändå går fram. Läs gärna boken själv, man blir lite mörkrädd och väldigt arg, men det känns som viktiga saker att känna till.

Det mest avskyvärda i den republikanska politiken tycker jag är hur de arbetar för att "fel" personer helst inte ska rösta alls. Har många utdrag nedan och det är ändå bara en bråkdel av de exempel som nämns:
     Man har även förbjudit röstande på söndagen innan valet. I många delstater i Södern har svarta kyrkor en tradition av att arrangera bussturer till vallokaler på söndagar, för att många av de äldre invånarna saknar egna bilar. ---
     Fyra delstater har infört nya lagar för krav på fotolegitimation --- 8 procent av vita amerikaner saknar fotolegitimation, jämfört med 25 procent av svarta, 19 procent av latinamerikaner och 20 procent av asiater. --- De republikanskt kontrollerade delstater som genomfört dessa lagar har även visat sig vara kreativa i de juridiska detaljerna. I Texas såg exempelvis guvenören Rick Perry till att ett vapentillstånd klassas som giltig legitimation, men däremot inte en studentlegitimation (unga tenderar att rösta på demokraterna, vapenägare på republikanerna). (s. 321)

     man införde kravet på statligt utfärdade ID-kort parallellt med att man lade ner en mängd av de körkortskontor som utfärdar dessa ID-kort i fattiga områden med många demokrater, samtidigt som man förlängde öppettiderna på samma kontor i välbärgade republikanska områden. (s. 323)

     Man skickade exempelvis ut 159 000 brev till väljare i demokratiska områden i Michigan där man påstod att alla som hade flyttat under en månad innan valet var förbjudna från att rösta, vilket inte var sant. Man spred även felaktiga datum för valdagen. Samma metoder används än idag. (s. 324)

     "den bästa valutgången är att vi håller ner valdeltagandet (...) genom att svarta stannar hemma". Kampanjen orkestrerade därmed en stor mängd så kallade "robotcalls" (automatiserade telefonsamtal) som gick ut till 112 000 väljare i svarta områden, där en förinspelad röst påstod att de inte behövde gå och rösta, eftersom demokraterna redan hade vunnit: "Du kan luta dig tillbaka. Allt är okej. Det enda du behöver göra idag är att kolla på TV." (här blev kampanjchefen faktiskt fälld - 30 dagar i fotboja...) ---
     Med enkla metoder kan man således höja tröskeln för att avskräcka väljare från vallokalerna, exempelvis genom hot att de kommer att arresteras för obetalda parkeringsböter eller försenade elräkningar. (s. 325)

     I valet 2012 fick demokraterna en dryg miljon fler röster till representanthuset, men republikanerna vann ändå fler säten och kunde därmed behålla sin majoritet.
     Det beror på att man genom det som kallas gerrymandering framgångsrikt ritat om valdistrikten, så att man koncentrerar demokraternas väljare i distrikt som omfattar storstadsområden, medan republikanernas distrikt ritas så att man lyckas få ihop just de 50-55 procent man behöver, och därmed inte "slösar bort" några väljare. (s. 440)

Hur man får ut budskapet och användning av desinformation:
     Poängen med de konservativa radiopratarna är att de inte bara erbjuder andra åsikter än resten av amerikansk media, de erbjuder även andra fakta. 
Något nedkortade:
- Klimatkrisen är resultatet av en konspiration orkestrerad av välbärgade vänsteraktivister... för att de själva ska bli förmögna.
- Obama sägs ha spenderat mer pengar än alla de tidigare presidenterna tillsammans.
- Välfärdsprogrammen i USA håller på att göra landet bankrutt.
- Barack Obama är, möjligtvis, född i Kenya, eller muslim, eller både och.
- Tack vare den tortyr som Bush och Cheney insisterade på att använda mot Al-Qaida-medlemmar lyckades man hitta Usama bin  Ladin.
     Allt detta är vedertagna sanningar, och det är den som ifrågasätter dem som anses vara hjärntvättad av the lamestream media. (s. 353-354)

     Men det är betydligt svårare att veta att samma eftermiddag har ett par  hundra tusen konservativa aktivister vidarebefordrat samma e-mail med till synes övertygande information om att Barack Obamas sjukvårdsreform kommer att innebära att deras skatter höjs med tusentals dollar om året, eller att det existerar en hemlig video där Michelle Obama, under ett vredesutbrott i ungdomen, skrek om hur mycket hon avskyr vita. ---
     Organisationen PolitiFact --- gjorde 2011 en studie av de mest frekvent spridda kedjebreven under de senaste fyra åren. Av 79 kedjebrevskampanjer kom 75 från republikaner. Alla innehöll felaktig information. (s. 360)

     När Sarah Palin råkade missta sig i en fråga om den amerikanska revolutionshjälten Paul Revere kunde hennes lojala supportrar inte finna sig i att hon ännu en gång skulle göras till åtlöje av media, utan de gick in på Wikipedia och ändrade Paul Reveres sida, så att den stämde med Palins berättelse, snarare än med verkligheten. (s. 371)

Om att vinna till varje pris:
      "Hur kan vi besegra demokraterna?" har blivit en viktigare fråga än "Hur kan vi formulera lagförslag som gör USA till ett bättre land?" --- Detta skapar ett intellektuellt klimat där det inte lämnas något utrymme för självrannsakan. Om en demokrat vinner presidentvalet med nio miljoner rösters marginal kan det enbart bero på att han har lurat befolkningen. (s. 418)

     Om nedröstningen av ett förslag som skulle minska budgetunderskottet: "Anledningen var att president Obama gått ut med sitt stöd för förslaget och om det röstades igenom skulle han få äran för det."
     "ett av våra två partier, republikanerna, har blivit ideologiskt extrema; de föraktar den rådande samhällsordningen; de föraktar kompromisser, de ignorerar konventionella fakta, empiriska bevis, forskning och vetenskap och avfärdar den politiska legitimiteten hos sin opposition. När ett parti går så långt från den politiska mittpunkten är det extremt svårt att genomföra politik som tar itu med landets problem." (s. 421)

Om skattesänkningar och satsningen på de som redan har:
     Under Bushs första år som president genomförde han USA:s genom tidernas största skattesänkning, på 1,6 biljoner dollar. Skattesänkningen finansierades inte genom nedskärningar, utan lades till statsskulden.
     Bush sålde sina skattesänkningar med ett argument om att "varje servitris i USA nu får mer pengar i fickan". Under de kommande tio åren skulle en servitris, med Bushs skattepolitik, få ungefär 74 dollar mer om året, tack vare skattesänkningarna, medan den rikaste procenten i landet skulle få ungefär 34 000 dollar om året i skattesänkningar. (s. 171)

Moderat konservativa journalisten Fareed Zakaria skrev 2011:
     "Skattesänkningar har varit den centrala orsaken till USA:s budgetunderskott. I decennier har Washingtons politiker köpt sig popularitet genom att sänka skatterna, alltid med argumentet att nedskärningar och tillväxt kommer att kompensera för de förlorade skatteintäkterna. Det har sällan blivit så. Resultatet är istället en statsskuld på 11 biljoner. Att ändå fortsätta med denna politik är inte bara oärligt, det är farligt."
     Han frågar sig: "Skulle Mitt Romney investera mer i amerikanska fabriker om han betalade mindre än 13,9 procent i skatt? Knappast." (s. 424)

     Senast USA hade en republikansk president gjorde näringslivet historiska vinster, men de vanliga arbetarnas löner gick ner. Mer än hälften av den ökning i vinster som amerikanska företag gjorde mellan 2000 och 2007 kom från att sänka löner och förmåner för sina anställda (s. 406)

Om inflytelserika Phyllis Schlafly som kämpat mot lagar som ska förbjuda diskriminering av kvinnor (Equal Rights Amendment) sedan 50-talet och som hjälpt till att forma den konservativa familjesynen i det republikanska partiet:
     Schlafly hävdade, då som nu, att det var de konservativa och inte de liberala och progressiva som slogs för kvinnans fri- och rättigheter. 
     Equal Rights Amendment riskerade att leda till ett samhälle där kvinnor hade lika stort ansvar som män för att försörja sina familjer. Det var orättvist, enligt Schlafly, eftersom kvinnor dessutom har det enorma ansvaret att föda barn, "ett ansvar man inte kan dela på". Därmed skulle kvinnor tvingas göra två jobb; på arbetsplatsen och i hemmet, medan mannen bara behövde göra ett. (s. 188)

     Efter att en av Schlaflys söner kom ut som homosexuell avtog hennes engagemang mot homosexuellas rättigheter och samkönade äktenskap, och idag säger hon att problemet med debatten om samkönade äktenskap "inte beror på de homosexuella, utan feministerna, som aldrig kan sluta tjata om det". (s. 189)

Om Wal-Marts framväxt och kopplingen till den konservativa rörelsen:
     En gång om året hade man en "Lady's Day" då man bekräftade den rigida könshierarkin genom att vända upp och ned på den. Under en dag fick kvinnorna leka chef och sätta på sig en för stor kostym och slips, leda möten och sköta ruljansen i butikerna, medan männen fick koka kaffe, baka kakor och svabba butiksgolvet, stå som välkomstvärd i butiksentrén eller bakom kassan. Budskapet var underförstått, men glasklart: så här tokigt skulle det se ut om man upplöste den traditionella könshierarkin. (s. 200)

Om Donald Trump anno 2012:
     Den republikanska presidentkandidat som tydligast slog an en ton av populism med rasistiska undertoner var Donald Trump, som fokuserade mycket av sin kortlivade kampanj på att prata om att Obama inte var född i USA.
     Trump, en affärsman och TV-stjärna med en djupt oseriös presidentkampanj, låg under kort i toppen av de nationella opinionsmätningarna - just när han pratade om Obamas "falska" födelsecertifikat. (s. 105)
 
Och slutligen ett litet stycke som jag inte kunde låta bli, både för att den gäller sådana som mig och för att den är så urbota dum:
     Under sin korta tid i senaten blev DeMint framför allt känd för sina attacker på den amerikanska välfärdsstaten och demokraternas ekonomiska politik, men han tillhör också högerfalangen i de värdekonservativa frågorna. Han har exempelvis hävdat att ensamstående kvinnor är olämpliga som grundskolelärare om de är sexuellt aktiva. (s. 444)