Godnatt Mr Tom: En ganska lyckad filmatisering av en barndomsfavorit

Goodnight Mister Tom på film var en trevlig bekantskap i kväll, boken har jag älskat sedan mellanstadiet. Jag tycker de har lyckats bra med att välja ut det viktigaste från den ganska tjocka berättelsen, även om jag saknade Willies första sänggående under sängen.

Historien handlar i korthet om hur en vanskött evakuerad nioåring från London får bo hos den lilla byns enstöring under andra världskriget och hur de med varandras hjälp börjar öppna sig för livet runtomkring. Efter ett tag vill mamman ha tillbaka Willie och när han sedan inte hörs av åker Mister Tom till flygrädernas London för att leta efter honom.

John Thaw (Inspector Morse!) var bra i rollen som Tom Oakley, grinig, men med hjärta. Nick Robinson var inte lika bra som Willie - av alla evakuerade som anlände samtidigt med honom var han den som verkade mest kavat - men det kan nog lika gärna vara ett regissörsval som mindre bra agerande. Hade gärna sett något mer räddhågat och med fler skador. I boken var han ju inte ens van vid att springa. Det kändes inte som att han var tillräckligt bekymrad av sängvätandet, uppförandet, läsningen eller ens av misshandeln som han trodde skulle komma. Kan det bero på att det är en film för barn kanske :) Hade också gärna sett lite mer av mamman, den delen gick lite fort. Andra delar (det rollande planet och körsången) varade å andra sidan för länge.