Hobbit, en oväntad resa: Små män på äventyr

Hobbit: en oväntad resa var en upplevelse. Min första film i 3D och i början (när de presenterade dvärgarnas Erebor och dess förstörelse) så hörde jag knappt var de sade för att jag var så upptagen med att titta storögt. Det var överraskande verkligt, med drake och allt. Jag gillar filmen, vilket inte hindrar att det finns en hel del jag skulle vilja ändra på :)

Läcker ända sedan Being Human

Tyckte om:

• Castingen är härlig, Martin Freeman som Bilbo Baggins är ett fynd. Tycker mycket mer om den här Bilbo än den i Sagan om ringen-trilogin. Dvärgarna är en härlig blandning, med Kili (Aidan Turner) som mycket snyggt blickfång. Gillar skäggen i alla dess varianter.
• Gillar också hur dvärgarna var oborstade, clowniga typer som samtidigt var lojala och oväntat skickliga på det de behövde vara. Även alverna är välspelade, lite lagom överlägsna och högdragna. Älskar naturligtvis Gandalf (Ian McKellen). Roligt också att så många andra skådespelare från Sagan om... upprepar sina roller.
• Gillar skildringen av Fylket och av Bilbos hemmastugesittarkaraktär och att det faktiskt krävs en del av hobbit för att ge sig ut på äventyr, till och med om hobbiten är av den äventyrliga sorten.
• Trollen. Korkade och roliga.  
• Gillar försmaken av ringvålnaderna som kommer i full fart i Sagan om... Liksom glimten av Sarumans otroliga högmod.
• Gåtleken med Gollum var så bra. Gollums splittrade personlighet är suveränt skildrad! Hans inre dialog fullt hörbar och de stora blå rådjursögonen.

Lite blandat tyckande:

• Den brune trollkarlen. Gillar inte hans kaninsläde, men gillar fågelskitssminket och hans lätt förvirrade uppsyn.

Tyckte inte om:

Allvarigt talat?

• Stenjättarnas kamp om... vadå? Tillför ingenting till berättelsen. Över lika plötsligt som det börjar. Och med den storleken så känns det lite otroligt att folk inte vet att de finns på riktigt.
• Muskulösa orcher i dagsljus på jädra stora vargar. I massor. Hur kunde mina hjältar överleva det? Multipla gånger dessutom. Och var inte Azog lite för smart för att vara en orch?
• De stora örnarna blev ett väsen för mycket för mig. Hade det varit lugnare innan i filmen hade jag kanske svalt det lättare. (Påminner mig förresten om en "how it should have ended" som jag sett på YouTube. Den visade hur brödraskapet i Sagan om... träffas, bestämmer sig för att förgöra ringen och sedan flygs av örnarna till Mount Doom där de förstör den. Det hade blivit 1 film - på sin höjd.)
• Jättestor vättekung, nästan lika stor som orchernas bergstroll i Moria i Sagan om... Och varför förföljs inte dvärgsällskapet av vättarna efter att ha ödelagt en stor del av deras hem samt sprättat upp kungen? De verkar inte direkt vara typer som ger upp så lätt. Eller tål inte vättar heller solljus? 
• Var är kvinnorna? Ett helt folk vandrar ut från Erebor, många män dödas i strider, men var finns kvinnor och barn och varför nämns de inte? Borde det inte ha varit läge att någon gång vid en lägereld när man pratar om längtan efter ett hem nämna en flickvän, fru eller sina barn? Det hade gett karaktärerna och berättelsen lite mer djup.
• För mycket action,det känns som att det var ett överfall var femhundrade meter. De hann inte resa långt mellan varje incident vilket gör att berget de ska till logiskt sett borde ligga ett par mil bort från Fylket. Och ja, det känns som incidenter. Dödlig fara som alla överlever varje gång, oavsett hur illa det ser ut. Gör att hela filmen tappar lite spänning, som att läsa en barnbok; där brukar också alla goda överleva.

Trots alla minus så tycker jag  om filmen. Jag kommer att se fortsättningen.

Hur kan man säga nej till ögon som de här?