Divergent: "Dystopian fiction" står det i baksidestexten.

Bild lånad från adlibris

Där nämns också "unexpected romance". Det är bara det första påståendet som stämmer dock, det finns inget oväntat med romantiken, den flaggas mil i förväg. Kärlekshistorien i boken tycker jag inte håller måttet, jag blir snarare lite irriterad på hur lätt och självklart det är. Gillar däremot boken som dystopisk fiktion, hade svårt att lägga den åt sidan.

Divergent av Veronica Roth är inte världens bästa bok, det framtida samhället hamnar i samma fälla som romantikskildringen - det är lite för lätt och lite för grunt beskrivet, och samhället i stort känns rätt naivt - vad tänkte de egentligen på när de organiserade det på det viset? Så klart det måste gå åt skogen! Men bokidén är bra om än inte vidare trolig. Huvudpersonen, Tris, har sina egna hjärnspöken att brottas mot, och där tycker jag att Roth har lyckats bra, liksom med de mer sci fi-tekniska simulationerna. Funderade på vilken "faction" jag skulle ha hamnat i, och även om Dauntless (modiga) verkar mest spännande och adrenalinsökande så skulle nog Amity (fridfulla) eller Erudite (intelligenta) vara mer för mig. Inte för att man dras åt Erudite efter att man läst boken...

Här kan man läsa mitt inlägg om filmen med samma namn.