Tematrio: Usa

I veckans tematrio vill Lyran att vi tipsar om amerikanska böcker eftersom det snart är dags för dem att, med lätt aggressivt tonfall, skrika "USA, YEAH! LIBERTY! 'MURICA!" precis som de gör den fjärde juli varje år :) Förra året tipsade jag om tre böcker som handlade om livet där under lite olika tidsperioder, i år tänkte jag tipsa om tre böcker med fängslande miljöer.

Winter's Bone av Daniel Woodrell handlar om en Ree som bor i Ozark-bergen, vilket är bonnvischan i Arkansa, tillsammans med sin psykiskt störda mor och sina två småsyskon. Så en dag kommer polisen och säger att familjen kommer bli vräkt om inte pappan, som smitit från borgen, överlämnar sig. En dyster jakt börjar. Finns också som film med briljanta Jennifer Lawrence i huvudrollen.

Smakebit på søndag: Longbourn

Bild lånad från bokus

Sådärja, söndag igen och jag njuter av att vara ledig och läsa, även om det får bli inomhus :)

Smakbiten kommer den här veckan från Longbourn av Jo Baker och det är Stolthet och fördom-berättelsen sedd ur jungfrun Sarahs perspektiv, även om det för Sarah är intressantare att fundera över den nya betjänten, James, än över Mr Darcy. En något seg berättelse, med ganska mycket fokus på hur hårt slitet var. Här en fundering över tvätthon:

Next door, down the step into the scullery, Sarah leaned over the washboard, rubbing at a stained hem. The petticoat had been three inches deep in mud when she'd retrieved it from the girls' bedroom floor and had had a night's soaking in lye already; the soap was not shifting the mark, but it was biting into her hands, already cracked and chapped and chilblained, making them sting. If Elizabeth had the washing of her own petticoats, Sarah often thought, she'd most likely be a sight more careful with them.

Fler smakbitar finns på Maris blogg Flukten fra virkeligheten.

Korkade vita män

Bild lånad från bokus

Korkade vita män av Michael Moore skrevs efter att George W. Bush blivit "framröstad" till president första gången så den är inte helt aktuell, men innehållet gör en fortfarande arg. Där står bland annat om på vilka lömska sätt som Bush junior blev president, trots att han inte fick flest antal röster, det står dessutom en 47 punkter lång lista om mindre lyckade beslut han drev igenom under sina första månader (jag har skrivit några av dem här i en smakbit) och varför man kanske inte ska bli fullt lika upprörd som man tror över dem.
      Ett intressant kapitel handlar om varför rädslan för det ekonomiska läget späds på av de som har mest och hur otroligt lurade vi blir.
      Ett annat kapitel handlar om ras och varför vi borde vara mer rädda för vita än för svarta. Det tar upp kopplingar till slaveriet och där finns också käcka tips till dig beroende på vilken hudfärg du har. Här är ett råd till den svarta befolkningen: Att shoppa som svart: Om du vill undvika att förföljas av affärsinnehavare som misstänker att du tänker snatta eller rikta en pistol mot huvudet på dem medan du länsar kassaapparaten, är lösningen enkel: handla på postorder och via internet! 
      Senare finns också de tre saker som  behövs för att en kvinna ska kunna överleva utan män: Besök en spermabank eller adoptionsbyrå, skaffa en stege, älska dig själv. Det låter ganska lätt :)
      Miljö, skolpolitik och bibliotek är andra läsvärda ämnen, och kapitlet som gör mig allra mest upprörd (även om det är en jämn kamp) är det om rättsväsendet. Skillnaden på om du har råd att begå brott eller inte spelar stor roll för hur domslutet blir, även om brottet råkar vara att man medvetet släppt ut cancerframkallande ämnen och sedan gjort sitt bästa för att dölja det. Sällan jag är så glad över att inte vara amerikan (över huvud taget inget som jag brukar gå omkring och längta efter) som när jag läser den här boken.

Sammanfattning: En bok som är mycket läsvärd trots att den inte är helt aktuell. Svårt att läsa den utan att bli förbannad, men det behövs ibland. Moore skriver medvetet väldigt provocerande, men eftersom jag delar de flesta av hans åsikter så uppskattar jag det :)

Bokbloggsjerka: litterärt land

I helgens jerka, den sista på hela sommaren tyvärr, så frågar Annika om vilket land som är vårt "litterära land"?

Jag har två, först Storbritannien. Det bor en liten anglofil i mig som dras till små pittioreska byar med nyfikna grannar, internatskolor med skoluniformer, herrgårdar med överklass som ser sig som förmer, hårt arbetande grovjobbare som dricker öl på puben på eftermiddagarna, unga människor i London och de socialt utsatta som bor i bostadsprojekt. Älskar dessutom det brittiska språket, kanske mer att lyssna på än att läsa själv, håller just på att lyssna mig igenom Harry Potter med Stephen Fry som uppläsare och det är mumma!

Det land som jag läser överlägset mest böcker ifrån är däremot Usa, ett land som jag inte älskar så oreserverat som jag gör med Storbrittanien, det är mer en fascination. De har många fenomen där som gör att landet ibland känns väldigt främmande, som sin högljudda religiositet, sina politiskt tillsatta polischefer och sin politiska korrekthet. I amerikanska böcker fångas jag ofta av landskapen, den kvalmiga fuktigheten och värmen i Louisiana, majsfältens som sträcker sig miltals i Iowa, sjaskigheten i bonnlandet i Arkansa, torkan och vidsträcktheten och de gammalmodiga könsrollerna i Texas.

Lånaren Arrietty

Bild lånad från cdon

Lånaren Arrietty är en japansk animé som handlar om en pojke, Sho, som kommer till sin mormors hus för att vila upp sig och bli omhändertagen innan hans hjärtoperation. I samma hus finns en familj lånare, ett slags småfolk som "lånar" det de behöver från människorna uppe i huset. Den lilla familjen i huset består av en lätt hysterisk mamma, en trygg pappa och dottern Arrietty och de misstänker att de är de sista lånarna som finns kvar. Sho har hört berättelserna om småfolk och håller ögonen öppna efter dem, lånarfamiljen har hört om vilka hemska saker som kan hända om människorna upptäcker dem... När Arrietty för första gången får följa med upp i huset för att låna blir hon upptäckt av Sho.

Med i historien finns också en ganska frånvarande mormor och mormoderns hushållerska. Hushållerskan håller också ögonen öppna för småfolk, men av andra orsaker än att lära känna dem bättre. Ett dockhus spelar också stor roll.

Omdöme: En mycket vackert tecknad film, med en ganska stillsam, men aldrig tråkig historia. Saker får ta tid, som att ligga på en vacker sommaräng, utan att det stressas fram, vilket sätter stämningen. Detaljrikedomen är fängslande i sig och miljöerna vackra och fantasieggande, gillade bland annat att se hur lånarna löste sina uppdrag i människovärlden där allt var så stort.

Mãn: Kim Thúy

Bild lånad från adlibris

Mãn av Kim Thúy är en svår bok att skriva om tycker jag. Den är liksom Thúys tidigare bok Ru uppbyggd av fragment och berättelser från olika personer, tider och platser, varje kapitel i snitt en och en halv sida, många av dem kopplat till råvaror eller maträtter. Boken rör sig från inbördeskrig i Vietnam, till båtflykting i Malaysia, invandrare i Kanada och besökare i Frankrike.

Mãn betyder "alla önskningar har gått i uppfyllelse" och handlar om en kvinna med samma namn som inte riktigt kommer sig för att be om mer än hon får, vilket bland annat är att bli bortgift med en man hon inte känner, flytt till ett främmande land och arbete i deras lilla restaurang. Så går dagarna och och fokuset är på kärleksfullt tillagad mat, de flesta maträtter med sin historia, många av dem från hennes och hennes tre mammors liv i Vietnam. En vän, Julie, övertalar henne att utvidga till matlagningskurser och kokböcker och genom det träffar hon, och faller för, en fransman. Men har hon rätt att önska mer än hon redan har?

Omdöme: Det är en skickligt hopvävd historia, alla fragmenten blir på något mirakulöst sätt en helhet och speciellt bitarna från Vietnam fängslar, förstår inte hur man på 155 sidor både kan få en historia som rör sig så långt bort i tid och rum och samtidigt få till en historielektion om Vietnam. Jag tycker inte att den är lika bra som Ru, jag stör mig lite på huvudpersonens passitivitet, att saker liksom bara händer henne, att hon så sällan väljer själv. Men fortfarande en väldigt bra bok.

Om inte nu så när: Annika Thor

Bild lånad från bokus

Om inte nu så när av Annika Thor utspelar sig i Sverige mellan 1938 och 1943. Man får följa sex huvudpersoner: Vi har Ilse, en judisk sekreterare som sparkas när man inte vill skylta med att man har en judinna på kontoret och som kämpar med alla medel för att få uppehållstillstånd för sin familj som är kvar i Tyskland. Vi har Arnold, ytterligare en tysk jude. Han arbetar som frilansande journalist och när han publicerar alltför ingående artiklar om Sveriges förhållande till Tyskland döms han till straffarbete. Vi har Ingrid, som i början av boken arbetar som kontorsflicka på utlänningsbyrån. När hon och Arnold inleder ett förhållande får hon sparken och när han interneras bryts hon sönder. Hennes chef Stig gör det lilla han kan för att flyktinghanteringen ska vara så human som möjligt och hans underchef, Birger, gör sitt bästa för att behaga de han ser upp till även om han inte alltid helt håller med om deras åsikter (han vet knappt själv vilka åsikter han har egentligen). Slutligen finns Paul, en tysk fackansluten snickare som knappt får grovarbete i Sverige. De här livsödena möts ibland. Samtidigt får man en guidad resa i hur olika vardagslivet för olika inkomstklasser kunde se ut i Sverige under tidsperioden.

Omdöme: Det här är en bok där man lär sig mycket om sådant man kanske inte vill veta, Sverige var inte vidare

The Man of My Dreams: Curtis Sittenfeld

Bild lånad från adlibris

The Man of My Dreams av Curtis Sittenfeld startar med att Hannah, 14 år, tillbringar en tid hos sin faster och farbror efter att pappan har kastat ut henne, hennes mamma och hennes syster efter ett gräl. Man får läsa om livet innan de blev utkastade, hur man liksom smög på tå för att inte göra något som kunde reta upp pappan och hur Hannah inte alls förstår sin fasters äktenskap: hur kan man tycka om någon med så bruna tänder, är det normalt att HAN skrubbar badrumsgolvet, kan man verkligen ha ett lyckligt äktenskap?

Sedan följer nedslag i Hannahs liv lite då och då under nästan 15 år: Man får se henne som socialt osäker collegestudent på fest med okända killar, när hon förälskar sig i sin kusins pojkvän, förläget flirtande sommarjobbare och så vidare.

Omdöme: Jag gillar den här boken och jag gillar hur nedslagen gör att man får följa Hannah under så lång tid trots att boken bara är runt 300 sidor. Det är en ganska trasig huvudperson, men det är lätt att tycka om henne även om det är ofta plågsam läsning eftersom hon inte har några höga tankar om sig själv och därmed låter sig behandlas illa, och när en pojkvän väl behandlar henne bra så är han bara tråkig. Sökande efter kärlek är en röd tråd i boken, en annan hur hon långsamt (frustrerande långsamt) växer upp.

Smakebit på søndag: Harry Potter and the Goblet of Fire

Bild lånad från bokus

Söndag igen och därmed dags för en ny smakbit i Maris regi. Den här gången blir det en klassiker, Harry Potter and the Goblet of Fire. Jag lyssnar på den som ljudbok, brilliant inläst av Stephen Fry, men är rädd att ni får hålla tillgodo med att läsa.

I klippet nedan har familjen Weasley just kommit för att hämta Harry från hans moster och morbror, Petunia och Vernon Dursley, så att han kan tillbringa resten av sommarlovet hos dem och dessutom få följa med på världsmästerskapen i quidditch. De har rest med hjälp av flampulvernätverket, men märker dessvärre när de anländer att Dursleys eldstad är igenmurad vilket lett till att de fått göra sönder den. 

   “Well,” said Mr. Weasley, swinging his arms slightly, while he tried to find words to break the very nasty silence. “Very — erm — very nice place you’ve got here.”

   As the usually spotless living room was now covered in dust and bits of brick, this remark didn’t go down too well with the Dursleys. Uncle Vernon’s face purpled once more, and Aunt Petunia started chewing her tongue again. However, they seemed too scared to actually say anything

   Mr. Weasley was looking around. He loved everything to do with Muggles. Harry could see him itching to go and examine the television and the video recorder.

   “They run off eckeltricity, do they?” he said knowledgeably. “Ah yes, I can see the plugs. I collect plugs,” he added to Uncle Vernon. “And batteries. Got a very large collection of batteries. My wife thinks I’m mad, but there you are.”

   Uncle Vernon clearly thought Mr. Weasley was mad too.

The Death Cure: slutet på Maze-trilogin

Bild lånad från adlibris

The Death Cure av James Dashner är den sista delen på trilogin som startade med The Maze Runner och The Scorch Trials. Handlingen tar vid några veckor efter The Scorch Trials avslutats, under den mellanliggande tiden har Thomas befunnit sig i isoleringscell, utan att ha någon att prata med, något att läsa eller tillgång till dusch. Innan han blev inlåst fick han veta att det var för att han smittats av "the flare", sjukdomen som så småningom gör en vansinnig.

När han så småningom släpps ut erbjuds han och de andra överlevande att få tillbaka sina minnen, men eftersom förtroendet för forskarna vid det laget är obefintligt är han tveksam till att ha dem rotande i hans hjärna och rymmer tillsammans med sina närmsta vänner. De ger sig av till en flare-fri stad och hoppas kunna leta upp motståndsrörelsen. I slutet får man äntligen reda på planen för den "perfekta" kandidaten och det är inte ett öde att vara avundsjuk på.

Rekommenderas: Bamf Girls Club

Har hittat en rolig serie på Youtube om några kick-ass hjältinnor från litteratur/film. Hermione Granger, Katniss Everdeen, Bella Swan (inte så mycket kick-ass kanske), Lisbet Salander, Buffy Summers och Michonne flyttar in i ett hus, lite dokusåpa-aktigt, och sedan är det bara hysteriskt roligt. Replikerna är fulla av vinkningar till grundserierna och de får dessutom besök av andra karaktärer som Arya Stark, Snövit och i senaste episoden var Sookie med. Det finns sjutton avsnitt hittills, på ungefär fem minuter vardera, nya kommer typ varannan månad.

Bokbloggsjerka: Väntetid

I helgens jerka undrar Annika hur lång tid vi väntar från att ha läst ut en bok tills att vi börjar på nästa? För mig varierar det mellan att direkt bläddra fram nästa bok på läsplattan/välja en ny från hyllan till att vänta över natten, men då har jag oftast läst ut boken på kvällen innan jag somnar. Sedan jag började blogga väntar jag däremot med att läsa fortsättningen på en bok tills jag har skrivit om den så att jag inte blandar ihop de olika delarna, då sticker jag emellan andra författare eller, om det är en serie jag inte kan slita mig ifrån, så tvingar jag mig att skriva fort.

Glad midsommar!

Divergent: filmen

Bild lånad från cdon

Divergent handlar om Chicago som efter ett krig har delat in sin befolkning i falanger baserat på fem önskvärda egenskaper: intelligens, mod, osjälviskhet, fridfullhet och ärlighet. När man är sexton år genomgår man ett lämplighetstest och väljer sedan vilken falang man ska tillhöra resten av livet. Beatrice gör testet, men får inget entydigt svar eftersom hon har egenskaper som skulle passa i flera falanger, hon är en divergent. Eftersom divergenta inte alltid gör som de förväntas göra, och svårstyrda människor lika gärna kan vara döda, är det en sak som hon gör säkrast i att dölja.

Omdöme: Blev glatt överraskad av Divergent, tycker att de har lyckats överföra boken riktigt bra. De får med bakgrunden riktigt smidigt utan att göra det för predikande eller långt och ett framtida Chicago i ruiner sätter scenen perfekt. De olika falangerna tycker jag kunde ha presenterats lite tydligare, speciellt Candor blev ganska intetsägande för mig. Störde mig dessutom på att man bytte musik när Dauntless kom, blev väl mycket rockstjärnor över dem. Jag vet att det var lite så som Tris betraktade dem i hemlighet, men det kunde gjorts diskretare...

Wither: dystopi av Lauren DeStefano

Bild lånad från adlibris

Wither av Lauren DeStefano utspelas i en dystopisk framtid där livslängden förkortats till följd av misslyckade genetiska experiment. Kvinnor dör vid 20 års ålder, män vid 25. Det har, för rika människor, lett till en kapplöpning med tiden där man vill försäkra sig om att det finns arvingar som kan ta över tills ett botemedel hittats. Fattiga människor är mest fokuserade på att överleva. När fattiga föräldrar dör hamnar deras barn på gatan eller barnhem där de sedan auktioneras ut som tjänare.

Rhine är en 16-årig flicka som bor tillsammans med sin bror. En dag kidnappas hon av "samlare" som säljer henne som brud tillsammans med två andra unga flickor till en rik yngling, Linden. Hon vantrivs och vill mest av allt hem till sin bror igen så att de kan få leva tillsammans de sista åren innan de dör. Det är dock inte så lätt. Hon och hennes systerfruar är mestadels inlåsta i en lyxig våning och när de har tillåtelse att besöka trädgården så finns det ändå inga vägar som leder bort därifrån. För att göra det hela värre så är Lindens far (en från den gamla generationen som inte påverkas av viruset) besatt av att hitta ett botemedel och folk försvinner i hans närhet. Han har inget tålamod med fruar som inte uppför sig som de ska, men lediga platser i sitt laboratorium.

Tematrio: Återvinning

I veckans tematrio vill Lyran att vi ger exempel på tre fall av litterär återvinning. Nema problema! Lyckades till och med göra en trio på samma bok, och hade kunnat utöka listan...

1. Pride and Prejudice and Zombies av Seth Grahame-Smith. Austens klassiska Stolthet och fördom utökad med en zombieplåga och de fem systrarna Bennett är väl förtrogna med österländsk stridskonst.
2. Death comes to Pemberley av P.D. James. Ett återbesök på Pemberley sex år efter att Lizzie och Mr Darcy har gift sig. Förberedelserna till årets stora bal störs av att ett mord på en avskydd familjemedlem inträffar på ägorna. En bok jag inte tyckte om, men den gör min trio ganska snygg :)
3. Longbourn av Jo Baker. Den här har jag inte läst ännu, men står på köplats 1 :) Fortfarande Stolthet och fördom, men nu ur tjänstefolkets perspektiv. 

Looking för Alibrandi: Melina Marchetta

Bild lånad från adlibris

Looking for Alibrandi av Melina Marchetta handlar om Josephine Alibrandi, sjutton år, under hennes sista år på Australiens motsvarighet till gymnasiet. Hon har ett stipendium på en katolsk flickskola, är uppvuxen med sin singelmamma och har hela sitt liv lidit av viskningarna som blev resultatet när hon föddes utan vigda föräldrar, eller ens en namngiven pappa. I en liten hårt sammanhållen italiensk enklav är det en skandal som gjort att andra föräldrar t.ex. varit motvilliga till att låta sina barn leka hemma hos henne. Nu har pappan återvänt till Sydney och uppskattar inte att hans liv kompliceras av en nästan vuxen dotter som dessutom börjat intressera sig för pojkar. Samtalen med mormodern om hennes liv som immigrant spelar också stor roll.

Omdöme: Det är en trevlig bok, men den griper inte tag lika mycket som de andra böckerna jag läst av Machetta (Saving Francesca, Jellicoe Road eller The Piper's Son). Jag tror att det beror ganska mycket på att Josie, precis som flera av de andra karaktärerna säger till henne, förstorar sina problem så att hon upplever dem som jättestora när de flesta egentligen är ganska överkomliga, inte värre än andras tonårsproblem. Lite

Smakebit på søndag: The Name of the Wind

Bild lånad från bokus

Semester! Trodde att jag skulle behöva jobba imorgon med, men kunde avsluta allt redan i fredags, så skönt! Men semester eller inte så är det söndag och med det dags för nya smakbitar på Maris blogg Flykten fra virkeligheten. Alla som vill får delta så länge man inte spoilar boken man läser :)

Jag har kommit halvvägs in i Patrick Rothfuss fantasy The Name of the Wind och den är så bra! Den handlar om Kvothe/Kote som berättar sitt livs historia, händelserikt trots att han inte är så gammal, för en krönikör. I utdraget nedan från ca 50 sidor in i historien har han just träffat krönikören, och räddat honom från något slags demonliknande spindeldjur. Skulle tro att historia och nutid så småningom kommer att mötas (men det är bara en gissning).

   It was well past midnight by the time Kote made it back to Newarre with Chronicler’s limp body slung across his lacerated shoulders. The town’s houses and shops were dark and silent, but the Waystone Inn was full of light. 
   Bast stood in the doorway, practically dancing with irritation. When he spotted the approaching figure he rushed down the street, waving a piece of paper angrily. “A note? You sneak out and leave me a note?” He hissed angrily. “What am I, some dockside whore?” 
   Kote turned around and shrugged Chronicler’s limp body into Bast’s arms. “I knew you would just argue with me, Bast.” 
   Bast held Chronicler easily in front of him. “It wasn’t even a good note. ‘If you are reading this I am probably dead.’ What sort of a note is that?"

Ha en trevlig söndag!

Bokbloggsjerka: sommarläsning

Vad ska ni läsa i sommar undrar Annika i helgens jerka? Mycket hoppas jag :) Jag brukar inte detaljplanera min läsning, tar det som jag är sugen på, med undantag för de böcker som jag reserverat på biblioteket som kan dimpa ner lite när som helst:

• Changeless, fortsättningen på Soulless, ligger och väntar på avhämtning på biblioteket.
• Longbourn är jag först i kön till, så där behöver jag inte vänta länge till.
• Köplatsen till Jag heter inte Miriam blir allt kortare, plats 42 i kön nu, skulle tro att jag får den innan sommaren är slut.
• Sista delen, Shattered, i en väldigt bra dystopitrilogi är "under bearbetning" sedan ett par månader, men det kan väl inte ta hur lång tid som helst?
• City of Heavenly Fire bearbetas den med, och där står jag några platser ner i kön, men kanske innan sommaren är slut.

Dessutom vill jag läsa om The Fault in our Stars innan filmen har premiär.

Burn: en speciell värld

Bild lånad från adlibris

Burn av Julianna Baggott är den tredje och sista delen om hennes dystopiska värld några år efter att bomber förändrat jorden för alltid. Vi får följa händelseutvecklingen omväxlande genom Pressias, El Capitains, Partridges, Bradwells och Lydas ögon. Partridge får ta del av fler av sin pappas hemligheter, problemet är att han aldrig kan lita på om det är riktiga hemligheter eller om de är planterade för att styra honom i en särskild riktning. Lyda används som medel för att han ska uppföra sig och utanför kupolen finns Pressia, Bradwell och El Capitan och sätter sina förhoppningar på att allt verkligen kommer att förändras med Partridge vid makten. Händer det inget har de äntligen medel att ta ner kupolen och resultatet kan bli blodigt.

Omdöme: Bra avslutning på en riktigt bra trilogi. Gillar verkligen hur Baggott har förändrat världen, det är en helt ny och fruktansvärd värld som vi får se. Gillar hennes personer också, de har sina inre kval och är ibland lite gråtonade och blir aldrig för goda eller för duktiga. Kärlekshistorierna i boken är också något jag gillar, till skillnad mot mycket annan ya så blir det aldrig lätt och förälskelsen tar heller inte över karaktärernas handlande, de har koll på vad det är som är det övergripande målet.

Boktips om Polen önskas

Har bokat en resa till Krakow i sommar, så önskar boktips på polska författare/böcker som utspelar sig i Polen. Även tips på saker man bör se och göra väl på plats kan komma till användning:)

In the Land of the Long White Cloud: om Nya Zeeland

Bild lånad från adlibris

In the Land of the Long White Cloud av Sarah Lark handlar om två unga kvinnor som emigrerar till Nya Zeeland för att gifta sig. Den ena, Helen, har svarat på en annons och växlat ett par brev med sin tilltänkte och på avstånd förälskat sig i sin vältalige "gentlemannaodlare". Under den långa överresan har hon ansvaret för sex föräldralösa flickor som skickas över för att starta nya liv som pigor eftersom barnhemmet tjänar på att inte ha dem kvar. Flickorna är mellan åtta och tretton år. Den andra kvinnan, Lady Gwyneira, blev bortspelad av sin far till en besökande fårbaron som tänker sig att hon är en perfekt fru till hans son. Man får följa deras resa från det gamla livet i Storbritannien, via överfarten på segelskeppet där de lär känna varandra och sedan livet i det nya landet som inte alltid blir som de har tänkt sig. Man får även lära känna Nya Zeelands historia, med kolonisatörer, fördomsfullt behandlade maorier och guldruscher.

Omdöme: Det är en trevlig bok, gillar att man får följa personerna under så många år. Länge tycker jag att den är väldigt förutsägbar, men sedan händer några saker som jag inte alls väntat mig vilket gör mig glad. Huvudpersonerna är lätta att tycka om, om än endimensionella. Den goda guvernanten med sitt stora

The Murder Stone/A Rule Against Murder: Louise Penny

Bild lånad från adlibris

Bild lånad från adlibris

The Murder Stone av Louise Penny är också utgiven under namnet A Rule Against Murder. Enligt en intervju med Penny så är det förlag i olika länder som försöker få en så tilltalande titel för sina läsare som möjligt. I Sverige kan man få tag på bägge. Jag tycker väl inte att  någon av titlarna är jättebra, en mördarsten(?) respektive något som låter som en klubbregel för mellanstadiet, däremot anspelar båda på handlingen.

Boken handlar om Armand Gamache som är på semester med sin fru på Manoir Bellechasse, ett flott ställe i de kanadensiska skogarna. De lär känna, och förundras över, den stora familj Finney som också semestrar där. Det är den gamla matriarken med sina vuxna barn och deras respektive och nålsticken haglar emellan dem. Så dör en av dem och eftersom Gamache redan är på plats så kopplas han in och får därmed del av nålsticken (ibland mer i form av knivhugg). Förutom att behöva ta reda på vem mördaren är, behöver han också klura ut hur

Svenska favoriter

Svenska favoriter, med anledning av nationaldagen, är ämnet för Lyrans tematrio den här veckan. Jag passade på att titta på förra årets svensktrio och upptäckte att det var min första tematrio, så...  minijubileum :) Förra året valde jag tre av mina absoluta favoriter -  Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg och Jonas Gardell, och i år tänkte jag ta de tre bästa böckerna av andra författare som jag läst det senaste året (annars hade jag nog skrivit samma namn igen...).

1. Stackars Pettson av Sven Nordqvist, får inte nog av hans underbara, innehållsrika bilder. Och Pettsons dåliga humör i boken - Ska du vara härinne så får du gå ut. får mig att le.
2. Den nya människan av Boel Berman. Hennes ganska otäcka debutroman om de nya barnen som inte är som andra. 
3. Ninas resa av Lena Einhorn, en biografi om Nina som var en av få överlevande från gettot i Warzawa under andra världskriget.

Soulless: rolig steampunk

Bild lånad från adlibris

Soulless av Gail Carriger är den första boken av fem om Alexia Tarabotti, en gammal (hela 28 år!) ungmö i ett viktorianskt London där människornas värld delas av vampyrer, varulvar och spöken. Hennes singelstatus beror dels på att hon inte är rädd för att säga vad hon tycker vilket upplevs som ett oklädsamt drag, och dels hennes solbrända, yppiga och stornästa utseende. Alexia råkar vara född utan själ och därför upphäver hennes beröring de övernaturligas förvandling.

I boken så börjar mystiska saker hända de övernaturliga: vampyrer utan kända skapare dyker upp och ensamma vampyrer och varulvar försvinner. En av de första nya vampyrerna attackerar Alexia och polisen (för den övernaturliga avdelningen) dyker upp för att reda ut det hela under ledning av Lord Maccon - alfahanne och varulv.

Omdöme: Jag gillar den här, kunde inte sluta le under långa perioder. Det är en som en blandning av Austen, med sitt språk och sina värderingar, blandat med humorn och slagfärdigheten hos Harris och Clare. Tyvärr är

Smakebit på søndag: Midnight Crossroad

Bild lånad från bokus

En ljuvlig söndag som kommer att tillbringas omväxlande läsandes på balkongen (yay) och omväxlandes städandes inomhus (usch). Men först en smakbit ur boken som står på agendan idag, Midnight Crossroad av Charlaine Harris. Det är den första boken i vad som är tänkt att bli en ny serie, hennes första efter att ha avslutat The Sookie Stackhouse Novels. Midnight är en liten håla i Texas, en liten samling hus runt två vägar som korsas, flera av husen är dessutom obebodda. Utdraget kommer från ett samtal mellan Manfred, en kille som just flyttat dit och mannen han hyr huset av, Bobo:

   "Who is she?"
   "She rents one of my apartments. Olivia Charity."
Manfred is pretty sure that Olivia Charity is not the woman's real name. Bobo knows her true name, but he's not going to voice it. Curiouser and curiouser.
   And then Manfred realizes that all morning, throughout the camaraderie of unloading the van, neither of his companions asked the obvious questions. Why are you moving to such a godforsaken place? What brings you here? What do you do? Where did you live before?
   And Manfred Bernardo realizes he´s moved to the right place. In fact, it's just like he belongs here.

Jag har inte kommit så långt ännu, men håller tillsammans med Manfred på att lära känna invånarna i den lilla staden. De flesta verkar ha sina hemligheter och alla är inte fullt mänskliga :) Fler smakbitar finns på Maris blogg, där man också kan länka sina egna.

Här finns inlägget med mina tanker efter att ha läst klart boken.

The Piper's Son: Melina Marchetta

Bild lånad fråna adlibris

The Piper's Son av Melina Marchetta handlar om Thomas Mackee som under ett par år befunnit sig i fritt fall efter att en älskad farbrors oväntade död fått familjen att gå i bitar. Farbroderns död fick pappans drickande att eskalera tills mamman flyttade med lillasystern till en annan stad. Thomas valde att stanna kvar hos den alltmer brutale fadern innan även han flyttade. När boken börjar vaknar Thomas på sjukhus med tio stygn i huvudet och fortfarande påverkad. Han hämtas upp av Francesca (från Saving Francesca) och när han kommer hem har hans lägenhetskompisar slängt ut hans ägodelar på gräsmattan och vägrar låta honom komma in igen. Som sista utväg åker han till sin faster Georgie som på nåder låter honom stanna.

Faster Georgie är den andra huvudpersonen, runt 40 år och gravid med sin f.d. pojkvän, ett faktum som ingen låtsas om eftersom hon själv inte säger något om det (trots att det är väldigt synligt). Även Georgina är påverkad av sin brors död, hon har blandade känslor inför sin graviditet liksom för barnets pappa som hon hade ett förhållande med för flera år sedan. Sedan gjorde han en annan kvinna med barn...

Omdöme: Gillar! Gråter! Skrattar! Det här är en sådan typ av bok där man inte får reda på allt med en gång, utan bitarna presenteras allt eftersom och pusslet blir mycket större än vad man

Bokbloggsjerka: intervjuoffer

Vilken författare skulle du vilja intervjua och vilka frågor skulle du ställa är frågan i helgens jerka. 

Den första jag kom att tänka på är George R R Martin, författaren till serien A Song of Ice and Fire (i folkmun Game of Thrones) och Fevre Dreams. Jag vill ju veta:

• hur hela eposet slutar?
• vem som hamnar på järntronen till slut?
• om nattens väktare kommer att kunna hålla stånd mot farorna bakom muren?
• om Melisandre lyckas få Stannis till tronen?
• om Daenarys nånsin kommer till Westeros och om landet i så fall lyckas leva upp till hennes förväntningar?
• sen vill jag naturligtvis veta hur det går för mina favoriter, Arya, Tyrion, Jon, Jamie, och även dem jag inte gillar så mycket som Cersei, Sansa, Theon... 

Det var första tanken, men egentligen vill jag inte att George ska göra några intervjuer alls, jag vill att han ska skriva klart sin serie. Blir lite orolig, och irriterad, varje gång jag ser bilder av honom när är han gör något annat. Han ser inte helt hälsosam ut och jag är lite rädd att han kommer säcka ihop innan böckerna är klara. Så om jag verkligen skulle träffa honom så är nog den viktigaste frågan:

Introvert: den tysta revolutionen

Bild lånad från adlibris

Introvert: den tysta revolutionen av Linus Jonkman är ett försvarstal för oss introverta. Det påpekas upprepade gånger saker som vi är bra på, som att föreläsa, fokusera länge på en uppgift och ta komplicerade beslut. Författaren går också till storms mot fördomen om att introverta inte tycker om andra människor, menar att det gör vi, men att vi oftast vill träffa dem mindre ofta och helst i små sällskap.

Texten är väldigt mycket uppbyggd kring Jonkmans egna erfarenheter, vilka presenteras som små anekdoter som han sedan drar ganska stora generaliseringar ifrån. I den första fjärdedelen av boken är anekdoterna huvudinnehåll till den grad att det någon gång emellanåt nämns att det finns en studie om ämnet, men resulatet därifrån beskrivs kortare än den aktuella historien. Det stör mig ganska mycket. I resten av boken får undersökningar och andra människors anekdoter lite större plats och jag tycker också att texten blir lite mer allmängiltig.

Vissa saker som tas upp som problem för introverta, som resor, får mig först att tänka att okej, här faller jag utanför "introvertnormen" för resa gillar jag ju, men när han sedan listar problemen så får det mig att undra om någon verkligen tycker om att det? För till det som gjorde att det var otrevligt att resa hörde saker som säkerhetskontroller, att packa, borttappat bagage och trånga flygplatssäten. Gillar extroverta verkligen sådant? Det låter konstigt.

Omdöme: Jag känner igen mig i ganska mycket i boken, om än inte i allt. Att texten stöttar våra egenheter är väl bra, känns betryggande; och det finns fina, men ganska intetsägande, tal om att både intro- och extroverta behövs. Tror att jag hade gillat boken mer om jag hade varit osäker på vem jag är och vad jag tycker om, då hade jag fått bekräftelse på att jag är okej precis som jag är. Nu tycker jag dessvärre inte att texten är vidare bra, det blir för mycket anekdoter och upprepningar för mig.

Det jag tar med mig är väl framför allt avsnittet om barn, hur olika barn vill olika saker. Förvånar mig hur även jag som räknar mig som en ganska typisk intro har gått på det här med att alla barn ska prata och ta för sig för annars är det bekymmersamt. Borde tänka lite mer på hur jag själv var som liten när jag arbetar tror jag... Gillar också resonemanget om hur olika "lycka" kan se ut för introverta jämfört med extroverta, samt nedgörandet av möteskulturen som finns (främst för att jag avskyr möten själv misstänker jag).

The Reason I Jump: en med autism berättar

Svensk översättning i augusti

Bild lånad från adlibris

The Reason I Jump av Naoki Higashida är en bok där en ung kille med autism svarar på frågor om varför autister gör, eller inte gör, vissa saker som hoppar, ordnar leksaker i rader, pratar konstigt, inte har ögonkontakt och så vidare. Vidare finns det ett par kortare berättelser.

Omdöme: Att en trettonåring, med eller utan autism, kan skriva en bok är imponerande, däremot tycker jag inte att boken i sig är så mycket att hurra över. Svaren på de flesta frågorna är i princip två: för att då känner jag mig trygg respektive då blir jag stressad och mår dåligt, ha tålamod med mig. Bland det som stör mig är att Naoki så självklart pratar för alla autister, "vi med autism...", och det är bara när det kommer frågor om sådant som han själv inte brukar göra, "Varför äter ni alltid samma saker" han inleder med att han inte upplever det själv, men att han tror... Jag undrar mycket över om känslan av misslyckande som Naoki brottas med så ofta är något som fler med autism känner igen. Jag hoppas inte det.

Ninas resa: fängslande livsöde

Bild lånad från adlibris

Ninas resa: en överlevnadsberättelse av Lena Einhorn är en biografi om Ninas (Lenas mamma) upplevelser som polsk jude under andra världskriget. Man får följa Ninas berättelse om hennes liv från skolflicka i Lodz, till gettot i Warszawa, till gömd och papperslös och slutligen till livet efter kriget.

Omdöme: En fantastisk bok. Berätttelsen blandas med faktauppgifter och texter från rapporter, liksom kvalificerade gissningar om vad som hände de människor som försvinner ut från handlingen och det gör att omfattningen griper tag i en på ett helt annat sätt än Kertész Mannen utan öde som jag läste för ett par månader sedan.

Man förundras även i Ninas resa över hur människan kan acceptera de mest vidriga förhållanden så länge det finns ett svagt hopp kvar, och hur det hoppet göds av "normala" saker, som att  skolor hålls igång. Då finns ju ändå något att klamra sig fast vid. Även i Ninas resa slås jag över hur förslagna nazisterna var, hur de fick judarna själva att skicka sina egna till tågen, hur man kunde köpa svältande människor med några limpor och marmelad och hur man lugnades av att få en tvålbit... Det är den här genomarbetade psykologin som mer än något annat får mig att förstå att det inte bara var en galning i toppen, utan att han hade stöd av ganska många människor som var både intelligenta och vedervärdiga. Har du möjlighet så läs den här!

Tvillingarna Thornthwaites testamente: pusseldeckare för barn

Bild lånad från adlibris

Tvillingarna Thornthwaites testamente av Gareth P. Jones handlar om Ovid och Lorelli, ett föräldralöst tvillingpar som växt upp på en herrgård med sin butler, kockerska, trädgårdsmästare och sjuksköterska. Det har inte varit någon glad uppväxt för hushållet har haft sorg alltsedan deras mamma förgiftade deras pappa innan hon själv dog när de var ungefär ett år gamla. Det här betyder ett dunkelt upplyst hus, okryddad mat och frånvaro från datorer och tv-apparater. Stämningen förbättras inte av att tvillingarna så länge de kommer ihåg har försökt att ta livet av varandra med den ena mer snillrika planen än de andra. Nu när de fyller tretton sluter de ett avtal om att lämna varandra ifred, får dit en advokat (och hans snygge son) för att skriva om deras testamente, men dödstillbuden fortsätter, vem är det som bryter avtalet?

Omdöme: Det här är en ganska trevlig bok, med ett svårlöst mysterium. Man får små ledtrådar insprängda i texten, men de är inte jättetydliga. Jag hade den här som högläsningsbok för mina ettor, och det kommer jag inte att ha igen. Språket var fullt med ovanliga och svåra ord och lite gammaldags språkvändningar och intrigen var invecklad för sju-åringarna.

Smakebit på søndag: Under the Dome

Bild lånad från bokus

Solen lyser och så fort jag skrivit dagens smakbit så väntar balkongläsning under parasollet :) Smakbiten idag kommer från Stephen Kings Under the Dome och är den första boken i min föresats att läsa några tegelstenar under juni. Jag har sett första säsongen på tv, och tyckt om, och eftersom "alla" säger att boken är mycket bättre och jag inte läst en King på säkert tjugo år så kändes det här som en bra kombination :) Fler smakbitar från bloggares läsning kan du hitta på Maris blogg.

Jag har precis börjat på boken så jag väljer en bit där kupolen ger sig tillkänna. Första stycket handlar om ett murmeldjur, i det andra är det personerna i ett litet flygplan:

   The chuck decided he’d go a little farther anyway. Humans sometimes left behind good things to eat. 
   He was an old fellow, and a fat fellow. He had raided many garbage cans in his time, and knew the way to the Chester’s Mill landfill as well as he knew the three tunnels of his own burrow; always good things to eat at the landfill. He waddled a complacent old fellow’s waddle, watching the human walking on the other side of the road.    
   The man stopped. The chuck realized he had been spotted. To his right and just ahead was a fallen birch. He would hide under there, wait for the man to go by, then investigate for any tasty-    The chuck got that far in his thoughts - and another three waddling steps - although he had been cut in two. Then he fell apart on the edge of the road. Blood squirted and pumped; guts

Läsmånad: maj

Första månaden i år där det inte blev en förkrossande amerikansk övervikt, de fick inte ens komma med på pallen. Lite kul, men har en känsla av att det kommer gå tillbaka till gamla hjulspår nästa månad.

Läste överlag många väldigt bra böcker i maj, men här kommer mina favoriter: Ninas resa, en bok om en polsk judinna i Warszawas getto under andra världskriget. En bok som ger en viss insikt i omfattningen. Och i en helt annan, och mycket lättviktigare, genre: Still Life av Louise Penny. Är så glad att jag upptäckt hennes helt ljuvliga pusseldeckarserie om den lilla kanadensiska byn Three Pines och kommissarie Gamache. Har läst de fyra första i serien nu. Pennys böcker är stor anledning till att Kanada fick knipa förstaplatsen över mest lästa författarland. Inte lika bra är två av non-ficböckerna jag läste, Introvert och The Reason I Jump. Tycker båda författarna drar lite alltför långa växlar på sina egna erfarenheter.

Förutom deckarserien ovan upptäckte jag två serier till. Först Gail Carrigers otroligt roliga steampunk i ett viktorianskt London där varulvar och vampyrer har sin självklara plats (del två är en av böckerna som jag hoppas kommer till biblioteket snart). Sedan läste jag också Wither, första av tre i Destefanos dystopiska framtid. Okej, men är inte säker på att jag kommer att fortsätta med serien. Dessutom avslutade jag Baggotts mycket bättre dystopiska trilogi med sistadelen Burn.

Mycket läsning den här månaden, snittar på 224 sidor om dagen och kan själv tycka att det blivit lite för mycket, eller kanske snarare för lite annat. 21 böcker blev det och jag har för ovanlighetens skull skrivit om allihop, förutom två av de senaste lästa. Däremot har jag inte postat så många av dem och jag har också inlägg som väntar från februari och april, så juni får bli en månad när jag postar mycket gammalt och läser några tjockisar har jag tänkt mig, då kanske jag kan komma i bättre fas. Väntar på några reserverade biblioteksböcker också, så allt kommer inte bli tjockt. Och så ska jag såklart fortsätta med att lyssna på Harry Potter med Stephen Fry som inläsare. Kan bli en ljuvlig månad.

Statistik:
Lästa sidor: 6953                                      Lästa böcker: 21 (3 barn, 4 non-fiction, 4 ljud) 
Böcker på svenska: 7, engelska: 14         Böcker skrivna av kvinnor: 15, män: 6
Nya författare för mig: 9                            Antal länder: 8
5 böcker av kanadensiska författare
4 böcker av brittiska författare
4 böcker av svenska författare 
3 böcker av amerikanska författare
2 böcker av australiensiska författare

1 bok vardera av författare från Japan, Tyskland och Vietnam

Utmaningar:
Läsutmaningen: 6
Kaosutmaningen 2.0: 3               
Författartolvan: 2
Hyllvärmare: 1

Böcker:
Harry Potter and the Chamber of Secrets - J. K. Rowling (barnbok, ljudbok)
Wither - Lauren Destefano
Looking for Alibrandi - Melina Marchetta
Mãn - Kim Thúy
Ninas resa: en överlevnadsberättelse - Lena Einhorn *månadsfavorit*
Tvillingarna Thornthwaites testamente - Gareth P. Jones (barnbok)
The Reason I Jump - Naoki Higashida -månadsbesvikelse-
The Philosopher's Stone - J. K. Rowling (barnbok, ljudbok)
In the Land of the Long White Cloud - Sarah Lark
The Murder Stone/A Rule Against Murder - Louise Penny
Levande och döda i Winsford - Håkan Nesser (ljudbok)
Introvert: Den tysta revolutionen - Linus Jonkman -månadsbesvikelse-
Soulless - Gail Carriger
A Study in Scarlet - Arthur Conan Doyle
The Cruelest Month - Louise Penny
The Piper's Son - Melina Marchetta
A Fatal Grace - Louise Penny
Still Life - Louise Penny *månadsfavorit*
Saker min son behöver veta om världen - Fredrik Backman (ljudbok)
Burn - Julianna Baggott
Red China Blues: Den långa marschen mot idag - Jan Wong

Film:
Interview with the Vampire på tv. Bra film, men håller med Lestat i slutet, "Oh, Louis, Louis. Still whining, Louis. Have you heard enough? I've had to listen to that for centuries."
Den engelske patienten, också på tv. Har läst så mycket om den och sett små bitar här och var och när den sändes nu så ville jag verkligen passa på. Men hade svårt att koncentrera mig på handlingen, allt detta prat, var lätt att flyta iväg...