Regnet luktar inte här: Duraid Al-Khamisi

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris

Regnet luktar inte här: ett familjeporträtt är Duraid Al-Khamisis berättelse om hur han och hans familj flydde från Irak till Sverige när han var åtta år i början på 90-talet. Vägen gick via smugglare över Östersjön och det är svårt att inte dra paralleller till det som händer i Medelhavet nu. Sedan kommer svårigheterna med att passa in i det svenska samhället, inte för att han är helt säker på att det är helt önskvärt...

Det är en historia om en liten kille som känner sig utanför, som aldrig riktigt förstod varför de lämnade sitt hem och som tänker tillbaka på livet i Irak i ett rosa skimmer. I Irak var de en välbärgad medelklassfamilj, i Sverige blir de underklass och fadern lyckas trots sin yrkesskicklighet inte få något nytt jobb. För att hävda sig tar han till föräldrarnas förtvivlan till nävarna och kan snart räknas in i kategorin "värsting".

Duraids berättelse blandas med samtal och intervjuer han har med sin familj och jag tycker det är intressant hur olika identiteter han och hans yngre bröder format. De känner sig hemma medan han, trots sin yrkeskarriär, ännu inte verkar ha landat. Jag drabbas av berättelsen om vardagsrasism och om kampen för att behålla sig själv när andra vill att man ska "anpassas". Jag hade gärna läst mer om hans föräldrars och syskons synsätt på tillvaron, vad det är som gör att de skapar en plats för sig själva här när det gick så illa för Duraid. Frustrerande, men intressant läsning.