Bok lånad från bokus, finns också på adlibris |
Tankar: En suveränt rolig deckare. Jag tycker Quinn (pseudonym för Peter Abrahams) lyckas mycket väl med att förmedla hur en hund kan tänkas uppleva världen. Det är tankegångar som avbryts när han känner lukten av ett chips på golvet, han tappar helt bort sig i samtal mellan människor när de börjar slänga sig med uttryck som han inte förstår och världen är full av starka luktintryck. Chet är dessutom överlag en lycklig hund. Han har en favoritlukt (sin egen), älskar att få något gott att tugga på, har minst en favoritplats för sina tupplurar etc. En rätt så förtjusande läsning helt enkelt, där fallet dessutom är ganska övertygande och tillräckligt komplicerat för att räcka genom hela boken.
Ah. This was nice and relaxing, out on the patio. And what was that, lying under the barbecue, with a tiny end sticking out? Could it be? A possible bonus to this fine, fine evening? Yes, a forgotten hot dog, burned almost black, just the way I like it, although the name "hot dog" itself had never made sense to me. When was our last cookout? No idea. Was there a fly or two already at work on the thing? Maybe, but not for long. I gobbled it up. Mmmm. We were living the dream, me and Bernie.
*månadsfavorit*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)