The Boy on the Bridge: M.R. Carey

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris

The Boy on the Bridge är en bok av samma författare som till alldeles underbara The Girl with All the Gifts och fastän The Boy utkom ett par år senare så utspelar den sig mestadels tio år före händelserna i The Girl, förutom epilogen där man flyttas tjugo år fram i tiden där den knyter ihop det som händer i The Boy med The Girl.

I boken är en vetenskaplig expedition bestående av 5 och en halv (den halva är en femtonårig pojke som är genialisk, men socialt inkompetent - troligtvis autistisk eller drabbad av ptsd) vetenskapsmän och sex soldater på väg genom England för att försöka hitta något som gör att de kan stoppa farsoten som drabbat mänskligheten. De lever tätt inpå varandra i en bepansrad bil och gör små exkursioner ut från den med fara för eget liv.

Pojken, Stephen, räknas egentligen inte av de andra och är sällan med i det vardagliga labbarbetet utan ägnar sin tid år att studera hur de smittades vanor ser ut och under en egen utflykt träffar han på en anomali, något ingen sett förut. Dessvärre bestämmer han sig för att undersöka det hela närmare på egen hand istället för att berätta om sitt fynd och därifrån eskalerar det hela snabbt.

Tankar: The Girl with All the Gifts är en av de bästa böcker jag läst och jag har väntat ivrigt på fortsättningen (eller vad vi ska kalla den nu när den utspelar sig tio år före), men jag föll inte. Dels så vet man redan mer än vetenskapsmännen om man har läst The Girl, det som berättas där är sådant forskarna upptäcker i den här boken, men framför allt så har första halvan av boken knappt styrfart. Det är segt och tekniskt och jag lägger gång efter annan ifrån mig boken. Det hjälper heller inte man inte får lära känna personerna ombord på fordonet. Några blir aldrig mer än namn och de som fokuseras lite mer på som Stephen, Rina, Carlisle och McQueen får man mest känna som yrkesmänniskor - det är väldigt fattiga personliga bakgrunder som ges till vem de är.

Efter 200-talet sidor så får berättelsen plötsligt fart och jag sitter med boken i ett stadigt grepp, men lika spännande och, framför allt, rörande som The Girl är den inte ens i närheten av, Stephen känner inte tillräckligt starkt för att jag ska fängslas totalt. Jag gillar dock epilogen där berättelserna knyts samman, men hade hellre sett att boken började där... Vill man trots den den här ganska tveksamma recensionen läsa bägge böckerna så tycker jag att The Girl är den man ska börja med.