The Mao Case: Qiu Xiaolong

Bild lånad från bokus,
finns också på adlibris

The Mao Case är den sjätte boken om poliskommissarie Chen som leder en avdelning för speciella fall i Shanghai, speciella i den mening att fallen eller lösningarna kan få politiska konsekvenser om man inte handskas försiktigt med dem. I boken är det barnbarnet till en av Maos "danspartners" som behöver undersökas efter att hon plötsligt slutat på jobbet och skaffat sig en lyxig lägenhet. Man är rädd att hon har något av Mao som hon funderar på att föra ut ur landet, något som i värsta fall kan svärta bilden av honom.

I sina försök att lösa fallet tittar Chen närmare både på mormodern och mamman, bådas död suspekta, och man får också läsa lite om livet före Mao och om kulturrevolutionen. Allt detta sker under tidspress. Hittar han inte svaret inom några dagar vill den inre säkerhetstjänsten ta över och då är det ytterst osäkert om barnbarnet kommer leva vidare länge.

Tankar: Gillar inblicken man får i det kinesiska samhället (speciellt förtjust är jag i beskrivandet av maten, den är annorlunda) och dess nutidshistoria. Har man läst serien från början märker man dessutom hur fort livet i Kina håller på att förändras.

Både Chen och författaren Qiu är poeter och det sprängs in textrader från gamla kinesiska klassiker, egen poesi och Maos verk som dras likheter mellan eller försöks hitta en djupare mening i. Inte ett favoritgrepp för mig, blir ofta att jag skummar de bitarna, boken funkar ändå.

Fallet är ganska invecklat med sina krokar ut i olika tidsperioder och inte helt trovärdigt, men boken har som sagt andra fördelar och jag tycker helt klart att den är läsvärd (4-/5) om än inte den starkaste i serien. Upplösningen var spännande, men gjorde mig ganska besviken på Chen, trodde lite mer om honom.