Bild lånad från bokus, finns också på adlibris |
Tankar: Riktigt bra! Gillar den lätt tjurskalliga och relationskygga Mercy och jag är imponerad av hur Briggs bygger upp älvorna och deras värld och hur gamla folksagor och myter visar sig ha en "sann" bakgrund. Det är etikett, magi och synverk som samsas med nybildade reservat för älvornas egen säkerhet som det heter. Det har inte varit problemfritt för dem att ge sig tillkänna för människorna.
Kärlekstriangeln får en snygg upplösning och jag är glad att den löser sig så tidigt som i tredje boken. I slutet av boken blir Mercy våldtagen (tack och lov inte en grafisk skildring) och skildringen av hur det påverkar henne var så välskriven att jag grät floder. Blev djupt besviken på bokens sista rader dock...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)