Tio över ett handlar om Maja som bor i Kiruna, i ett av de där husen som man säger ska flyttas eftersom det inte kommer att vara säkert att bo där, men det är lögn. Det är människorna som ska flyttas och Maja vill inte. Hon vill bo i sitt hus, hon vill att Kiruna ska vara som det alltid har varit och hon förstår inte varför inte folk reagerar mer. Dessutom är hon livrädd. Tio över ett ställer hon klockan varje natt för att vara redo att rädda sin familj ifall sprängningarna i gruvan går fel och huset rasar. Tio över ett vaknar hon (om hon alls har hunnit somna) och sedan är det tio långa minuter tills sprängningarna sker medan ångesten ökar. Vid sidan av detta finns bästa kompisen Julia som ska flytta och Albin som hon bara hoppas ska lägga märke till henne, helst när hon inte gör något alltför idiotiskt.
Tankar: En riktigt bra bok, förstår att den fick Augustpriset! Panikångesten som alltmer växer fram hos Maja är så realistiskt skriven att jag får ont. Maja har en viss inbyggd känslighet i boken, jag undrar om det är så det är - att panikångest inte drabbar från tomma intet?
Maja känns otroligt äkta, lite självupptagen och inte världens bästa kompis, men väldigt tonårig. Jag gillar hennes föräldrar också, de känns som bra föräldrar, men de förstår inte alls vad som händer med henne. Gillar också beskrivningen av Kiruna, har ett par besök i ryggen och känner igen vissa bitar från staden och gruvan (är ni någonsin i Kiruna så är gruvan väl värd ett besök).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)