Synligt lärande för lärare: John Hattie

Bild lånad från adlibris

Hattie är en forskare som ofta nämns när man pratar om skolan och hur man kan förbättra den. Han har granskat en massa olika skolforskningsrapporter i s.k. metaanalyser och sett vilka resultat man fått av olika åtgärder. Åtgärderna har sedan fått ett index och Hattie tycker att de som gett ett resultat över 0.4 är värda att satsas på, och det han skriver mer om än något annat är att lärare bör arbeta med att se vilka resultat deras insatser ger.

Omdöme: Så långt är allt bra, om än tungläst, ganska ospecifikt och med många fina och svårbegripliga ord, men jag kan tycka att hans förslag på åtgärder till undervisningen (eller lärandet som han vill kalla det) är lite luddiga. Jag kan tycka att det är synd att någon som vet så mycket om ett ämne och är genuint intresserad av det är så dålig på att skriva en tillgänglig och engagerande text.

Hattie nämner i slutet av boken att de skolor som får bäst resultat är de där kollegiet arbetar tillsammans kring hans metoder mellan 15 och 25 timmar i månaden (eller var det veckan - minnet är kort ibland) och det verkar rimligt för det är en hel del att sätta sig in i, diskutera och arbeta med, men det är också en stor del av arbetstiden. På min skola lade vi två timmar i månaden(!) på att arbeta med Dylan Wiliams bok och metoder förra läsåret så Hatties tankar verkar minst sagt tidskrävande och svårarbetade... Min slutsats är att det säkert finns mycket man kan använda ur Hatties forskning, men jag tror att det är lättare sagt än gjort att implementera den.

Sizzling Sixteen: Janet Evanovich

Bild lånad från adlibris

Sizzling Sixteen handlar om bountyhuntern Stephanie Plum vars chef och kusin Vinnie försvinner. Det visar sig att han är skyldig en massa pengar och hålls tills pengarna kommer fram, eller tills tidsfristen tar slut - vilket som nu kommer först. Måste säga att jag inte riktigt förstår logiken här, det blir ju väldigt svårt att skaffa fram runt en miljon dollar om man sitter handfängslad i en lokal... Eftersom Vinnie inte är en vidare trevlig person så blir det hans anställda Stephanie, Lula och Connie som bestämmer sig för att antingen försöka få fram pengarna eller få loss Vinnie, lyckas de inte blir de arbetslösa (och så är det ju den rätta saken att göra också).

Omdöme: Den sextonde boken om Stephanie har alla de ingredienser man förväntar sig av böcker i den här serien: knasiga bifigurer i form av ex-prostituerade och mer än lovligt korkade Lula i för små kläder, en mormor som får begravningsentrepenörer att darra och en drogande Mooner som alltid är redo att ställa upp även fast han knappt är i den här världen. Det finns också två sexiga potentiella kärleksintressen/räddare och förstörda bilar.

Det som är nytt i den här boken är att Stephanies planer faktiskt inte hela tiden går käpprätt åt skogen, trots att de inte känns så tillförlitliga. Jag gillar också hur Stephanie till slut accepterat att hon inte är vidare bra på sitt jobb och tar hjälp när hon behöver det. Kanske inte är så feministiskt korrekt, men jag föredrar det framför att hon hamnar i livsfara totalt i onödan. Gillar den här serien när jag låter det gå tillräckligt långt mellan böckerna så att minnet av de fasta inslagen hinner trubbas av lite och jag kan inte låta bli att fnissa när jag läser :)

Tematrio: Män som skriver om kvinnor

Män som sriver om kvinnor är ämnet för Lyrans tematrio den här veckan. Här kommer tre:

• Jonas Gardell har gjort en del minnesvärda kvinnoporträtt som t.ex. Frestelsenas berg och Fru Björks öden och äventyr.
• Peter Abrahams skriver en mysdeckarserie om den trettonåriga Ingrid i stan Echo Falls, tycker om den, men får ett lätt utanförperspektiv när jag läser - glömmer aldrig av att den är skriven av någon helt annan. Första boken heter Down the Rabbit Hole.
• Med tanke på trions titel måste jag väl ta med författaren till en av mina favorithjältinnor, Stieg Larsson. Jag är mycket förtjust i och fascinerad av Lisbeth Salander.

Smakebit på søndag: Beauty Queens

Bild lånad från bokus

En trött söndag för mig, hade funderingar på att stiga upp redigt tidigt imorgon för att ta en titt på superblodmånen, men just nu känns den idén ganska långt borta... En smakbit blir det i alla fall, från Libba Brays Beauty Queens som handlar om hur ett flygplan lastat med deltagare i en skönhetstävling kraschlandar på (vad som verkar vara) en öde ö. I utdraget har de överlevande samlats i en gemensam bön:

“Ahem. Dear Jesus,” Taylor intoned more fervently. “We just want to thank you for gettin’ us here safe —” 
     There was a loud, gurgling groan. Somebody shouted, “Oh my gosh! Miss Delaware just died!”
      “— for gettin’ some of us here safe,” Taylor continued. “And we pray that, as we are fine, upstandin’, law-abidin’ girls who represent the best of the best, you will protect us from harm and keep us safe until we are rescued and can tell our story to People magazine. Amen."

Fler smakbitar finns hos Mari. Ha en trevlig söndag!

Fairest: Marissa Meyer

Bild lånad från adlibris

Fairest är bok 3.5 i Meyers The Lunar Chronicles. Den är ett porträtt av en ung Levana, som så småningom ska bli månens regent och den utspelar sig ungefär 16 år före händelserna i Cinder. Levana är ärrad till kropp och själ och har blivit terroriserad av sin syster under uppväxten. När sedan en av vakterna visar lite vänlighet mot henne börjar hon väva små dagdrömmar om de två tillsammans. Att han redan är gift är olyckligt, men inte nog för att avskräcka henne.

Omdöme: Som jag gillar den här serien! Just Fairest är en intressant skildring av en människa som helt lever i sina illusioner och sedan tvingar verkligheten att rätta sig efter dem, alltmedan hon rättfärdigar sina beslut för sig själv. Man får en viss förståelse för hur Levana blev som hon blev samtidigt som det står klart att hennes känsloliv inte alls är som andras, hon är helt empatilös. Med tanke på vad hon offrat för att få till stånd ett giftemål med kejsar Kai så inser man också att hon aldrig kommer att ge upp frivilligt. Förutom Levanas historia så får man se Cinder och Winter som små.

Radhusdisco: Morgan Larsson

Bild lånad från adlibris

Radhusdisco är en uppväxtskildring om Morris som börjar på lågstadiet under sjuttiotalet och sedan får man följa med honom till mellanstadiet och senare högstadiet och 80-talet. Morris är en alldeles normal kille, med en älskande familj, stabil uppväxt och vänner.

Boken är lite episodisk, den känns lite som när någon sitter och berättar saker den kommer ihåg från när man var liten och det finns mycket jag känner igen mig i. Det finns besök på badhuset, flytt till radhus, att vara ihop, tankar om livet och musik, filmer, kläder... Hade jag varit tre år äldre, mindre blyg och, framför allt, kille så hade den nog slagit ännu renare. Så fanns det också sådant jag inte kände igen och som jag tror vore helt omöjliga inslag idag, som en wet t-shirttävling på ett kommunalt disco för högstadieelever. Det går framåt :)

Det är en trevlig bok, jag fnissar ofta och suckar uppgivet ibland, men kan ibland önska att de oangenäma sakerna hade känts mer.

Thirty-Three Teeth: Colin Cotterill

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

Thirty-Three Teeth är den andra i serien om den 72-årige rättsläkaren Siri. Den utspelar sig i Laos under slutet av sjuttiotalet och det kommunistiska styret har börjat sätta sina spår.

Det kommer in två okända lik för undersökning och av deras kläder och kroppar kan man utläsa att en av dem en fattig grovarbetare, den andre en byråkrat. Vad ingen kan förstå är varför de befann sig på samma cykel när de dog. Två andra fall - två ihjälbrända kroppar av okänd nationalitet och kroppar som hittas med hemska bitmärken utgör de andra fallen som Siri gör sitt bästa för att lösa.

Omdöme: Gillar den här serien, lika mysig som Damernas detektivbyrå, men med ännu härligare karaktärer (kan också vara att jag läst så få böcker om Dr. Siri hittills att jag inte hunnit börja reta mig på dem ännu...). Jag gillar hur de gör sitt bästa trots all byråkrati och fina ord som partiet tvingar på dem och jag gillar hur humoristiskt Cotterill belyser byråkratismen. Fallen är kluriga och de lite övernaturliga dragen gör det hela ännu lite mer intressant, även om mysterierna faktiskt är den minsta anledningen till att läsa böckrna för mig.

The Hedge Knight: George R.R. Martin

Bild lånad från adlibris

The Hedge Knight handlar om unge och inte alltför snabbtänkte Dunk som efter att ha begravt sin gamla läromäster tar över riddarskapet, en "hedge knight" eftersom han inte har något fast hushåll och lojalitet. För att få en chans att tjäna pengar och göra sig ett namn bestämmer han sig för att ställa upp i en tornering. Medan han som bäst förbereder sig får han en efterhängsen kökspojke, Eggs, på halsen som tjatar ända tills han får bli Dunks väpnare. Under torneringen lyckas han dessvärre göra sig till ovän med en av rikets mäktigaste män.

The Hedge Knight utspelar sig medan Targaryens fortfarande har makten i Westeros och det är himla kul att få lite mer bakgrundsmaterial till den galne kungen och andra. Det är en berättelse som följer Martins normala drastiska berättarstil, men utan alla de vindlingar och den myckna politik som finns i hans A Song of Ice and Fire. Den här finns som grafisk roman, men jag läste den i textform.

Smakebit på søndag: Lex bok

Bild lånad från bokus

Dags att frossa i smakbitar igen, ett helt smörgåsbord fullt finns på Maris blogg Flukten fra virkeligheten. Min kommer från Sara Kadefors Lex bok som jag läste ut igår. I utdraget har Lex precis kommit hem efter en kväll ute med sin kompis Jonathan och i soffan sitter mammans nya pojkvän:

    "Kul att ha en killkompis, va?" säger Bruno.
     "Öh..."
     Han ser på mig som om han satt inne på värdefull information. "Ja, man kanske kan få lite andra perspektiv om man hänger med det motsatta könet."
     Jag överlägger med mig själv: antingen fortsätta in på rummet eller punktera honom.
     "Vilka perspektiv?"
     Han småflinar och kastar en blick på mamma. "Ja, killar kan ju tänka lite annorlunda. Alltså, jag menar inte att... jag menar bara..."
     "Att killar har en mer spännande hjärna än tjejer, och om jag får tillträde till den så blir jag så himla berikad?"

Ha en bra söndag :)

Pojken i randig pyjamas: John Boyne

Bild lånad från adlibris

Pojken i randig pyjamas handlar om nio-årige Bruno som tillsammans med sin familj flyttar från Berlin till "Allt svish" eftersom hans pappa kommendanten fått ett specialuppdrag från führern. Bruno vill inte flytta, han har inga kompisar på det nya stället och inte blir det bättre när de flyttar långt ut i ingenstans. De enda människor han ser, förutom läraren som kommer på förmiddagarna och soldaterna som jobbar för hans pappa, är alla klädda i randiga pyjamasar och lever lägerliv bakom ett stängsel i närheten av hans hus. När han en dag går på upptäcksfärd börjar han prata med en av dem, en jämnårig pojke vid namn Schmuel.

Omdöme: Det här är en bok som jag vill tycka mer om än jag gör, men jag har jätteproblem med den naive Bruno. Han är nio år, vilket betyder att det bara är ett år kvar tills han egentligen ska börja någon sorts pre-hitlerjugend, han har en pappa som tar emot Hitler hemma på middag och ändå blir det en nyhet för honom att Hitler styr landet och att det finns judar. Jag har också svårt att tänka mig att nioåringarna i min klass skulle flytta någonstans utan att fråga föräldrarna vart de skulle (även om uppfostran är strängare i boken än för mina elever) och sedan säga fel namn på det nya stället i flera månader. När han sedan träffar sin nya kompis så lever han kvar i nån bild av att människorna innanför stängslet är på något slags utflykt oavsett hur många saker Schmuel säger som pekar på motsatsen. Jag hade behövt en Bruno som var flera år yngre för att få det att kännas trovärdigt. Och hur Schmuel kan tillbringa dagarna med att sitta sysslolös vid ett stängsel istället för tvångsarbete är en annan fråga.

Det motsatta problemet har jag med hans tolvåriga syster som står och flirtar med en av pappans medarbetare. Nu är medarbetaren visserligen bara nitton år, men jag har ändå svårt att få den bilden att stämma. Det känns som att någon som jobbar med ens pappa borde vara jättegammal i den åldern, men jag kanske bara var en barnsligare tolvåring...

Jag plockade upp den här boken för att jag funderade på om den skulle kunna vara en bra högläsningsbok för mina treor, men jag tyckte att det tog väldigt lång tid innan något hände. Det var mycket om hur synd det var om stackars Bruno som skulle flytta, hans hopplösa syster och huset, men det var ganska långsamt. Så då tänkte jag att jag kanske kunde berätta den första hälften av boken och börja läsa runt kapitel tio, men även om den blev bättre i och med Schmuel så tyckte jag aldrig att den blev riktigt bra, speciellt inte det faktum att den det var mest synd om var stackars tyske Bruno som dog av misstag, och inte det judiska barnet. Jag såg filmen för något år sedan, föredrar den även om det i princip finns samma problem med den.

Neil Patrick Harris: Choose Your Own Autobiography

Bild lånad från adlibris

Neil Patrick Harris: Choose Your Own Autobiography är Harris självbiografi, med mer eller mindre sanna historier instoppade. Bland annat dör han på åtminstone fem intressanta sätt... Just att veta vad som är sant (jag vet att han inte är död alls) är en av de saker som är lite frustrerande när man läser, men samtidigt så är det lite kul att man kan välja sin egen historia. Åtminstone i teorin - jag lyssnade på den här som ljudbok och tyckte det var lättast att bara lyssna rakt igenom den.

Harris har hunnit med mycket mer än How I Met your Mother och att vara värd för olika galor och det blir en hel del namedropping, men den faller inte så långt ner i det översvallande gulliga och berömmande som en del liknande självbiografier jag har läst. De bitar jag tycker bäst om är dem där han pratar om sitt mindre offentliga liv - uppväxten, pojkvännen, barnen och Elton John.

Det här är min fjärde självbiografi av komiker som ljudbok (eftersom jag ibland blir distraherad när jag lyssnar så är frånvaron av en stark storyline inte en nackdel) och det är också den jag tycker bäst om. Det är Harris själv som läst in den och han gör det bra, den är bitvis personlig och den är ofta rolig.

I am Malala: Malala Yousafzai

Bild lånad från adlibris

I am Malala är Malala Yousafzais självbiografi som hon har skrivit med hjälp av den brittiska journalisten Christina Lamb. Det är en mycket intressant bok om en väldigt modig och stark ung människa. Malala skriver om sina föräldrar (pappan startade skolor, mamman var analfabet - kombinationen fascinerade mig omåttligt), sin uppväxt och hur hon och pappan blev inblandade i kampen mot talibanerna som ville stoppa undervisningen.

Det är inte bara henne man ser, det går lätt att se det hur livet är för många just nu i Pakistan. Det finns en del som ser ljust ut, men mycket som svider, som när hon berättar om ett besök hos en faster (moster?) som bott hela sitt vuxna liv i den jättelika hamnstaden Karachi, men som aldrig sett havet eftersom mannen aldrig tagit med sig henne dit (manligt sällskap verkar vara obligatoriskt för de flesta när de är utanför hemmet) och även om hon hade velat gå dit själv skulle hon haft svårt att hitta eftersom hon inte kan läsa gatskyltar. Bitarna från Malalas liv blandas med avsnitt om Pakistans korta historia och jag tycker att det är jätteintressant, liksom hennes funderingar om hur det kommer sig att talibanerna får sånt inflytande.

Det mest frustrerande i läsningen för mig var efter att hon blivit skjuten och det hela blev politik. Hur hon flögs iväg (till slut, att ta emot hjälp av ett annat land var inte självklart) ensam utan föräldrar för att en minister tvunget ville använda händelsen som pr och tvinga till sig en presskonferens. Så himla ynkligt.

Smakebit på søndag: Mr. Darcy's Diary

Bild lånad från bokus

Dags för söndagssmakbit igen och jag hoppas att det kan bli knuffen som behövs för mig att ta hand om min blogg igen. Har varit mycket annat nu och det blir inte mycket skrivet är jag rädd. Jag har just läst ut Mr. Darcy's Diary av Amanda Granger och det finns en hel del jag gillar med den, är ju väldigt svag för Austens Pride and Prejudice och att få se hur känslorna växer fram för Mr. Darcys är riktigt roligt, men det tänkta dagboksskrivandet är ganska klumpigt genomfört tyvärr. Det blir tre smakbitar idag, alla om hans första frieri till Elizabeth.

Först ett litet utdrag från själva frieriet:
     ‘I have felt all the impossibility of such a match these many weeks. My reason revolts against it, nay, my very nature revolts against it. I know that I am lowering myself in making such an offer. I am wounding both family connections and family pride. That I should entertain such feelings for someone so far beneath me is a weakness I despise, and yet I cannot conquer my feelings.' 

Sen ett där man får läsa om hans reaktion när hon tackar nej:
I felt an intense shock. If I had behaved in a more gentleman-like manner? When had I ever been anything but a gentleman? 
     ‘You could not have made me the offer of your hand in any possible way that would have tempted me to accept it,’ she said. 
     I could not believe it. She could never have accepted my hand? Never accept a connection with the Darcy family? Never accept all the benefits that would accrue to her as my wife? It was madness. And to blame it, not on my manner, but on my person! I looked at her with open incredulity. I, who had been courted in drawing rooms the length and breadth of the land!

Och slutligen ett där han berättar om det hela för sin kusin:
In the briefest of terms I told him of what had passed; that I had proposed to Elizabeth and been refused.
     ‘Refused?’ He broke in at that. ‘Good God, what can you have said to her to make her refuse you?’
     ‘Nothing. I said only what any sensible man would have said,’ I replied. ‘I told her of the struggle I had had in overlooking the inferiority of her connections, the objectionable behaviour of her family, the lowness of her situation in life – ’
     ‘Only what any sensible man would have said?’ he asked in surprise. ‘Darcy, this is not like you. You cannot have so mismanaged it. To insult a woman and then to expect her to marry you?’
     I was surprised at his reaction. ‘I spoke nothing but the truth.’

Fler smakbitar hittar man på Maris blogg.

Tematrio: Brrrr

Tematrio igen :) och Lyran efterfrågar titlar med saker som är kalla.

• Fryst vatten är kallt: Värld av is av Mireille de la Lez och Fredrik Granath. En fotobok som skildrar ett år på Arktis med många rent fantastiska bilder.
• Förfrysning är inget kul, men boken är bra: Frostbitten av Kelley Armstrong. Det är den tionde delen i hennes Women of the Otherworld och den handlar om varulven Elena som förföljer en person till ett vintrigt Alaska. Ganska snart blir saker livsfarliga.
• Det är kallt i skuggan: I skydd av skuggorna av Helene Tursten. Irene är polis, hennes man resturanägaren som får en bomb planterad under bilen. Kändes bitvis otäckt verklig.

Smakebit på søndag: Radhusdisco

Bild lånad från bokus

Söndag och smakebitsdags. Det är Mari på Flukten fra virkeligheten som ordnar plats för alla smulor ur böckerna man läser just nu. Alla är välkomna så länge man inte spoilar boken.

Jag började på Radhusdisco av Morgan Larsson igår kväll och den handlar om hur Morris, en lite fundersam och ibland osäker kille, växer upp i slutet av sjutttio-, början av åttiotalet. Det blir en del igenkänning :) I utdraget kommer en liten glimt från lågstadiet:

När vi någon vecka senare talade med Linus kusin Jacob, som bodde granne med vår fröken i Halvorstorp, kunde vi inte låta bli att berätta om när hon blev förbannad och kastade kritan i taket så den sprack. Vi skröt om händelsen eftersom vi tyckte den fick oss att framstå som busigare och tuffare än vi i själva verket var, och Jacob var imponerad. I alla fall då.
     Nästa gång vi möttes var han snarare motsatsen:
     "Jag har pratat med eran fröken, hon säger att hon inte alls kastat någon krita i taket, hon säger att ni bara hittar på."
     Vi var chockade.
     "Hon ljuger! Fröken ljuger!" sa vi.
     Jacob trodde oss inte. Gentemot en vuxen fröken hade vår trovärdighet inte en chans.
     "Hon skrattade när jag sa det", berättade han. 
     "De där gossarna...", hade hon sagt och skakat på huvudet.
     
En vuxen som ljög. Fröken dessutom. Och nu stod hon här, mitt emot mig i badhuset - arg.

Vad jag önskar att helgen hade haft fler dagar...

Läsmånad: augusti-2015

Har haft en oförskämt bra läsmånad, så många bra böcker! Hade svårt att bestämma mig för favoriterna, men det blev till slut I am Malala för att hon är så modig och målmedveten, Last Man in Tower som ger en förskräckande bild av korrumption i dagens Indien, och som svider ännu mer när pengar kan få goda människor att bli som förvrängda, och slutligen Ross Poldark som jag började läsa när jag såg att tv-serien hade börjat sändas. En historisk familjekrönika från 1700-talets Cornwall. Många bokserier blir det, hela 13 av 21 lästa böcker ingick i någon serie. Jag var ju inte helt övertygad förra månaden när jag läste den första Modesty Blaise, men andra delen, Sabre-Tooth, var klockren.

Besvikelsen fick bli John Hattie, den skolforskare som är mest i ropet just nu, men som tyvärr inte alls lyckades få ner sin forskning till en lättillgänglig och inspirerande text. Jag blev också ganska besviken på barnboken Pojken i randig pyjamas som jag tyckte hade en hel del logiska brister, men jag tycker att det tar emot att besvikelseutnämna en bok om förintelsen, är det fler än jag som känner så? Oavsett vilket så föredrar jag med råge Pojken... framför Hattie.

Statistik:
Lästa sidor: 6762                                             Lästa böcker: 21 (därav 2 barn, 4 non-fic, 1 audio)
Lästa böcker på svenska: 4, engelska: 17       Böcker skrivna av kvinnor: 10, män: 9, kombo: 2
Nya författare för mig: 7                                   Antal länder: 8
Del av serie: 13 (varav 3 påbörjats och 3 avslutats/kommit ikapp)
9 böcker av amerikanska författare
3 böcker av brittiska författare
3 böcker av kanadensiska författare
2 böcker av svenska författare
1 bok av en indisk författare
1 bok av en irländsk författare
1 bok av en nya zeeländsk författare
1 bok av en palestinsk författare

Utmaningar: Går långsamt, blir inte mycket avprickat när jag läser utan att snegla på listorna.
Kaos 2015: 0 punkter (31/35)
Läsutmaning 2015: 2 punkter (55/65)
The Reading Challenge 2015: 2 punkter (50/56)

Böcker:
139.    Pojken i randig pyjamas - John Boyne (barn)
138.    No Place like Oz - Danielle Paige (kortroman)
137.    Tailchaser's Song - Tad Williams
136.    Ross Poldark - Winston Graham  *månadsfavorit*
135.    The Wicked will Rise - Danielle Paige
134.    The Iron Trial - Holly Black och Cassandra Clare (barnbok)
133.    Tales of the Otherworld - Kelley Armstrong (novellsamling)
132.    A Pocket Full of Posies - Angela Roquet
131.    Deceptions - Kelley Armstrong
130.    Sabre-Tooth - Peter O'Donnell
129.    Thirty-Three Teeth - Colin Cotterill
128.    The Hedge Knight - George R.R. Martin (kortroman)
127.    Spell Bound - Kelley Armstrong
126.    Neil Patrick Harris: Choose your own Autobiography - Neil Patrick Harris (non-fic, ljudbok)
125.    I am Malala - Malala Yousafzai och Christina Lamb (non-fic)  *månadsfavorit*
124.    Synligt lärande för lärare - John Hattie (non-fic)  -månadsbesvikelse-
123.    Sizzling Sixteen - Janet Evanovich
122.    Last Man in Tower - Aravind Adiga  *månadsfavorit*
121.    Krigsdagböcker 1939-1945 - Astrid Lindgren (non-fic)
120.    Graveyard Shift - Angela Roquet
119.    Falleri, fallera, falleralla - Carin Gerhardsen

Film: 
Inte nån tyvärr.

Tv: 
True Blood säsong 1-4, tv. Bestämde mig för att se säsong 6 och 7 som jag ännu inte hade sett, och kunde inte stå emot att titta om från början. Är mycket förtjust i första säsongen, men ju längre in i serien jag kommer desto mer tycker jag det spårar ut. Nu har jag inte sett något avsnitt på runt tre veckor och säsong 6 och 7 är fortfarande osedda. Börjar tvivla på att jag fattade rätt beslut...
Retro, tv. Alltid lika kul med nostalgitripparna.

Last Man in Tower: Aravind Adiga

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska

Last Man in Tower handlar om ett ganska gammalt hus, Vishram Society, i Bombay som visserligen är så gott som omgivet av slum, men som räknas som ett bra ställe att bo på för en någorlunda god medelklass. Huset har tre lägenheter per våningsplan och man får undan för undan lära känna dem som bor där när en byggpamp kommer och erbjuder höga summor för att köpa loss dem. Invånarna delas i två läger, de som vill sälja sina lägenheter och de som vill stanna kvar och allt eftersom tiden går blir striden dem emellan allt härsknare. Till slut finns bara Masterij kvar på sidan som inte vill sälja, och hans före detta goda grannar och vänner tar till allt mer desperata och lumpna medel för att omvända honom.

Omdöme: En bok med deprimerande innehåll, både om hur Indien av idag ser ut med smuts, misär, laglöshet och korruption, men också om hur pengar kan få människor att göra de mest oförlåtliga saker samtidigt som de anstränger sig för att rättfärdiga besluten för sig själva. En riktigt bra och tänkvärd bok.