Smakebit på søndag: The Martian

Bild lånad från Bokus

Har en svacka i bloggandet nu. Tänker varje söndag att smakbiten ska få mig på fötter igen, men hittills har resultatet varit magert. Men den här gången... Nåja, jag läser i alla fall och det är skönt.

Idag kommer smakbiten från The Martian av Andy Weir som jag läste ut för några minuter sen. Den handlar om astronauten Mark Watney som är med på en bemannad färd till Mars. Efter 6 dagar (Sol 6) gör en storm att de behöver avsluta uppdraget, men på väg mot kapseln som ska ta dem upp mot rymdskeppet så kommer en bit av en antenn flygande och spetsar Mark. Hans dräkt tappar trycket, hans biodator (med puls och sådant) visar noll och resten av besättningen tror att han är död och lämnar honom. Utdraget kommer från första sidan i både boken och den loggbok han börjar skriva när han kvicknar till:

I’m pretty much fucked.    
     That’s my considered opinion.    
     Fucked.    
     Six days into what should be the greatest two months of my life, and it’s turned into a nightmare.    
     I don’t even know who’ll read this. I guess someone will find it eventually. Maybe a hundred years from now.    
     For the record… I didn’t die on Sol 6. Certainly the rest of the crew thought I did, and I can’t blame them. Maybe there’ll be a day of national mourning for me, and my Wikipedia page will say, “Mark Watney is the only human being to have died on Mars.”    
     And it’ll be right, probably. ’Cause I’ll surely die here. Just not on Sol 6 when everyone thinks I did.

Fler smakbitar hittar du på Maris blogg Flukten fra virkeligheten där man också kan lägga upp sina egna så länge de inte innehåller spoilers. Trevlig söndag!

Utlottning hos Lyran

Lyrans sköteblogg fyller 7 år och hon firar med en utlottning av bland annat en så här fin mugg från Glansholms bokhandel:

Smakebit på søndag: The Beautiful Mystery

Bild lånad från bokus

Ser fram emot en lat söndag idag, med läsning, tv-tittning och om det inte börjar regna lite plantering på balkongen. Idag kommer smakbiten från boken jag läser när jag pendlar, The Beautiful Mystery av Louise Penny, som är hennes åttonde i serien om Chief Inspector Armand Gamach och det har varit ett kärt återseende. Det har skett ett mord i ett avlägset och slutet kloster, vilket innebär att det måste vara en av de andra munkarna som är förövaren, och Gamache och hans närmaste man Jean-Guy Beauvoir bor där medan de utreder fallet. I utdraget pratar Gamache med broder Bernard om tysthetslöftet som skapat olika läger i klostret.

“Was there someone who started this campaign to end the vow of silence? A voice for the dissenters?”
    Again, Bernard nodded. This was what he’d wanted to say. 
    “Frère Mathieu,” said Bernard, at last. He looked miserable. “The prior wanted the vow of silence lifted. It led to terrible rows. He was a forceful man. Used to getting what he wanted. Up until then what he wanted and what the abbot wanted were the same thing. But not anymore.”
    “And Frère Mathieu didn’t submit?” asked Gamache.
    “Not at all. And slowly other monks saw that the walls didn’t crumble if they too didn’t submit. If they continued to fight, and even disobeyed. The arguments escalated, became more vocal.”
    “In a silent community?”
    Bernard smiled. “You’d be surprised how many ways there are to get your message across. Far more powerful, and insulting, than words. A turned back in a monastery is like dropping the f-bomb. A rolled eye is a nuclear attack.”
    “And by yesterday morning?” asked Gamache.
    “By yesterday morning the monastery had been laid to waste. Except that the bodies were still walking and the walls still standing. But Saint-Gilbert-Entre-les-Loups was dead in every other way.”
    Gamache thought about that for a moment, then thanking Frère Bernard he handed him his basket of eggs and left the enclosure, returning to the dim monastery.
    The peace had been not simply shattered, but murdered. Something precious had been destroyed. And then a rock had landed on Frère Mathieu’s head. Shattering it too.

Hittills gillar jag den här skarpt, en av de bättre i serien. Fler smakbitar kan ni hitta hos Maris blogg där man även kan posta sina egna :)

Tematrio: Olästa klassiker

Om vilka klasiker man är nyfiken på, men inte har läst handlar Lyrans tematrio om den här veckan. Det skulle kunna bli en lång lista hos mig, klassiker är inte det som brukar dra mest även om en och annan slinker ner, men tog de tre första författarnamnen jag kom på:

• Något av Fjodor Dostojevski. Där känns det som att jag missat något bra... Om jag nånsin tar tag i honom vilken tycker ni att jag ska prioritera i så fall?
• Carl Jonas Love Almqvist - har läst en del bra om honom och det är väl Det går an som lockar mest, antagligen för att den pratades om på gymnasiet även om vi aldrig läste den.
• William Golding - Flugornas herre. Har ju sett den åtminstone delvis på film, men vill läsa boken också. Har funderat på att läsa den i sommar, så förhoppningsvis är den inte oläst när hösten kommer :)

Smakebit på søndag: The Invention of Wings

Bild lånad från bokus,
finns även på svenska

Härligt med långhelg, men så blev det söndag igen ändå och med den en smakbit. Jag har bara läst några sidor i The Invention of Wings av Sue Monk Kidd som handlar om slavflickan Hetty (eller Handful som hennes mamma kallar henne) och plantagedottern Sarah, båda i elvaårsåldern. Hetty har i utdraget precis blivit given som födelsedagspresent till Sarah.

Next morning mauma handed me a quilt matched to my length and told me I couldn't sleep with her anymore. From here on out, I would sleep on the floor in the hall outside Miss Sarah's bed chamber. Mauma said, "Don't get off your quilt for nothin' but Miss Sarah calling. Don't wander 'bout. Don't light no candle. Don't make noise. When Miss Sarah rings the bell, you make haste."
     Mauma told me, "It gon be hard from here on, Handful.

Femton sidor in så verkar den lovande, men jag räknar med att den kommer att ta lite tid. Mitt ex är en tjock inbunden bok från biblioteket så jag kommer att läsa något annat på bussen.

Fler smakbitar hittar du på Maris blogg. Ha en alldeles strålande syttende mai!

Ett oemotståndligt förslag: Bergitta Bergin

Bild lånad från adlibris.

Ett oemotståndligt förslag handlar om Anna som har ett liv som går lite på rutin. Hon arbetar på en fastighetsanalytiker sen några år, har en liten lägenhet i en mindre ort och en pojkvän där relationen lite gått i stå. Då kallas hon till Stockholm och får ett erbjudande om att få sitt drömjobb under ett år, flådig lägenhet ingår, mot att hon får sonen till ägaren att ta tag i sitt liv och ansluta sig till firman. Lyckas hon väntar en bonus om fem miljoner euro. Hon nappar och snart hänger hon med sonen, Carl Henrik, på hans jetsetäventyr medan hon försöker plantera frön som kan få honom att stadga sig.

Omdöme: Det här är en svensk chic-lit med den f.d. modellen som är en fena på sitt jobb. Hon träffar den rike snygge ynglingen och allt är ganska förutsägbart, även om det finns en twist inbakad mot slutet. Det som är mest udda är att hon uppför sig ganska svinigt emellanåt, då framför allt mot den gamle pojkvännen: hon tar ett jobb och flyttar till Stockholm utan att meddela honom, hon gör slut, ångrar sig, träffar en annan, gör slut igen, kommer tillbaka när det nya förhållandet inte blir vad hon önskar och så vidare. Samtidigt intalar hon sig själv att hon visst älskar honom, men med tanke på hur fort hon släpper honom varje gång någon mer intressant dyker upp så känns det väldigt ihåligt. Sammanfattningsvis kan man väl slå fast att det inte var en bok för mig.

The Weed that Strings the Hangman's Bag: Alan Bradley

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska.

The Weed that Strings the Hangman's Bag är den andra delen av myspusseldeckarserien om Flavia Luce. Den utspelar sig på den brittiska landsbygden under 50-talet och 11-åriga Flavia är kaxig, vetgirig och mycket intresserad av kemi och mord, helst giftmord (vill klargöra att det är en vuxenbok trots åldern på huvudpersonen). En liten skåpbil med en rundresande marionetteater bryter ihop utanför kyrkan och medan Flavia hjälper dem att förbereda en föreställning märker hon en del konstigheter - folk som bestämt känner varandra fastän de låtsas att de aldrig träffats, en tysk soldat som stannat kvar efter att ha blivit nerskjuten under kriget, en odling med narkotiska växter i skogen, en docka som är på pricken lik en pojke som dog för många år sedan och ganska mycket mer. När sedan ett dödsfall inträffar bestämmer hon sig för att lösa det.

Omdöme: Det här är en bok som jag vill tycka om. Jag tycker om Flavia och speciellt när hon interagerar med sin avoga familj (syskonkärlek i sitt esse), men det är tyvärr en väldigt seg bok. Medan jag läser vill jag helst lägga ifrån mig den, när den legat en stund tänker jag att jag nog ska läsa klart serien i alla fall och sen börjar jag läsa igen och tappar sugen. Det händer inte så mycket, hon funderar på saker runt omkring henne och ibland gör texten avstickare till kemiska experiment och förklaringar (det är ju trots allt Flavias specialintresse) som kan hålla på i fem-sex sidor. Så tyvärr är det nog sista boken i serien som jag läser, trots alla udda personer som finns i böckerna.

En liten smakbit från början av boken finns här.

Jonathan Livingston Seagull: Richard Bach

Bild lånad från adlibris,
finns även på svenska.

Det här är en bok som handlar om fiskmåsen Jonathan Livingston Seagull. Han är en ganska udda mås som hellre ägnar sig åt att utveckla sin flygteknik än att simma efter fiskebåtar och vänta på deras rester. Det provocerar hans flock och han blir utstött, men fortsätter trots det oförtrutet att öva på sina flygövningar. Sedan får han sällskap av ett par riktigt avancerade flygarmåsar och kommer till en himmel där det finns fler flygintresserade måsar. Han kommer så småningom tillbaka till jorden och undervisar andra flygintresserade måsar och ryktet om att han är gud börjar sprida sig. När han försvinner börjar måsar förvränga det han och hans lärjungar lärde dem.

Omdöme: Jag gillade inte den här boken, den innehöll alldeles för mycket symbolism och andlighet för min smak. Att följa sin passion och förverkliga sig själv låter ju som ett ädelt mål(?), men sättet det skrivs på och hur Jonathan får en andlig måsguide och sedan blir älskad lärare är för flummigt för mig som har ganska svårt för andlighet och filosofi. Det som jag kan tycka är lite intressant är hur det blir när Jonathan lämnar flocken för att undervisa någon annanstans och hur det han har sagt börjar förvrängas och bilda olika skolor, känns som en utveckling många religioner har... Gav den en etta på Goodreads, men det finns många som tycker att den är tankeväckande och upplyftande.

Maros resa vs Jakten på Jack

I skolan har vi läst två olika fantasyserier om fyra böcker vardera nu, Maros resa av Jo Salmson och Jakten på Jack av Martin Olzcak. Jag läste de båda förstadelarna, Kungen kommer och Trolldom i Gamla Stan, som högläsning för klassen (jag har tvåor i år) och sedan lånade jag en himla massa ex av fortsättningen på serierna av Göteborgs eminenta skolbibliotekscentral och de har vi haft som läsläxa. Barnen har haft mellan en och tre veckor på sig att läsa varje bok, beroende på läsflyt och motivation.

    

Maros resa handlar om Maro som är runt 14 år gammal och som ser fram emot att lämna borgen där han vuxit upp för att bli en av kungens väpnare. Han drömmar om att imponera på kungen och bli den yngste riddaren någonsin, men när han tvingar stallpojken att sadla pappans stridshäst och de båda två skadas så anses han som olämplig och den yngre brodern får ta hans plats. Men Maro får en sista chans att bevisa att han faktiskt kan vara någon att räkna med, han och en av kungens "skuggor" får i uppdrag att skaffa fram ingredienserna till en sanningsdryck som kan avslöja förrädaren som vill störta kungen. De behöver bland annat drakblod och ishonung.

Jakten på Jack handlar om föräldralöse Jack, runt 10 år, som ska tillbringa sommaren i Stockholm med en släkting. Så snubblar han över en lös golvbräda och under den hittar han en urgammal trolldomsbok. Det är häpnadsväckande i sig själv, men ännu mer så när det visar sig att Jack är den första trollkunniga människan på över 300 år. Det avslöjas också att hans föräldrar inte alls är döda, utan kidnappats av varulvar när Jack var liten. Varulvarna är på jakt efter boken och Jack ger sig ut på jakt efter sina föräldrar med hjälp av sin moster och en tjurig vätte.

   

Omdöme:
Kungen kommer (Maros resa) kändes som en lite långsam högläsningsbok, det var mycket upplägg för resten av serien och jag retade mig ganska mycket på huvudpersonen Maro som kändes väldigt barnslig och självupptagen, men det var något som störde mig mer än eleverna. De följande tre böckerna var däremot riktigt bra. Spännande med oväntade vändningar och helt nya fantastiska varelser och man lär känna huvudpersonerna allt bättre och ser dem dessutom utvecklas en del. Riktigt bra episk fantasy för barn, men med en del svåra (d.v.s. ovanliga) ord och en bakomliggande konflikt om vem som var den rätta tronarvingen som inte var helt lätt att greppa för alla.

Trolldom på Gamla Stan (Jakten på Jack) var en snabbare och mer omedelbart fångande högläsningsbok. De följande delarna är även de händelserika, men eftersom det mestadels är olika personer som försöker få tag på varandra så blir det trots allt lite enformigt även om det fanns en twist mitt i som fick en att tappa hakan. Betyget dras också ner av att jag aldrig riktigt lär känna personerna, de är ganska grunt beskrivna och jag blir inte riktigt berörd av dem. Många av miljöerna är vanligare i den här boken, den utspelas i Stockholm, och eleverna var lite fascinerade av att man kunde besöka platserna på riktigt. Lite kul att det läggs till gömda platser bland de vanliga i boken, som vättarnas hemvist i en trädgård i Södermalm.

Många elever delar dock inte min uppfattning ovan. De tycker att båda serierna är jättebra och spännande, men de flesta föredrar Jakten på Jack för att de hade lättare att förstå och hänga med i den och de tyckte det var kul att det var i den vanliga världen (eller urban fantasy som de säger nu när vi gått igenom skillnaderna). De tyckte också att den var roligare och visade glatt bilderna som förstärkte det, medan jag föredrar de mangainspirerade illustrationerna i Maros resa. Jag tyckte å min sida bättre om fantasyinslagen hos Salmson, som twisten med drakarna och de livsfarliga bina på isfälten och deras magiska honung. Jag föredrog också de väldigt kallhjärtade skurkarna i Salmsons värld, de fascinerar mig mer än varelserna man aldrig får lära sig så mycket om hos Olcsak. Båda serierna är i alla fall klart läsvärda för åldersgruppen även om de kan behöva mer stöd när de läser Maros resa.

Alla bilderna är lånade från adlibris och bokus.

Tematrio: Krig

I Lyrans tematrio den här veckan är uppdraget att lista böcker, eller annat, som handlar om andra världskriget. Passar ju bra när det är 70 år sedan freden kom.

• Först vill jag nämna Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford. En historia om en ung amerikansk-kinesisk pojke och en lika ung amerikansk-japansk flicka som blir förtjusta i varandra, ett faktum som kanske påhejas av att de båda behandlas som paria på skolan där de har stipendium. Flickan och hennes familj interneras så småningom i ett av lägren där Usa förvarar dem med japanskt påbrå. Söt bok om en intressant period i Usas historia. Land of the free? Inte så värst.
• Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson är nästa. Om Miriam som firar 85-årsdag och får sin familj att tro att hon är dement när hon säger att hennes namn inte är Miriam. Men det är faktiskt så, hon har levt under falskt namn sedan kriget då hon tog en judinnas identitet för att lättare överleva koncentrationsläger och för att få stanna kvar i Sverige. Det var nämligen bättre än att vara rom. Känns som att läsa en biografi, men det är "bara" en väldigt väl författad roman.
• Avslutningsvis så får det bli tv-serien Homefront som gick för typ 20 år sen på svt. Om några människor i en liten amerikansk småstad och hur deras liv blev när soldaterna kom hem efter kriget. Älskade den!

Smakebit på søndag: Det sötaste vi har

Bild lånad från bokus

Det har blivit ganska lite lästid den här veckan, ett par jobbkvällar, skjuts hem istället för en timme på bussen (så lyxigt, men inte läser man då) och vad som känns som obegränsat med serier på tv (har ett tremånaderserbjudande så jag vill passa på att se så mycket som möjligt...) gör att lästiden krympt enormt.

Jag håller fortfarande på med boken jag läste förra veckan, The Scorpio Races, och jag tycker riktigt mycket om den, men smakprovet får komma från min "motivationsbok" som jag läser lite i varje dag för att inspirera mig att hålla kostomläggningen jag börjat på: Det sötaste vi har av Ann Fernholm. Den är inte skriven som en motivationsbok, men den beskriver vad socker gör i barnkroppar, och i våra, och den funkar för mig :)

Att våra hjärnor numera är vana vid stora doser socker är sannolikt ett av skälen till varför livsmedelsindustrin måste söta våra livsmedel så mycket. Sockernivåerna behöver stegras för att våra hjärnor ska få den efterlängtade belöningen. Exempelvis vill industrin att bilder av glass ska skapa ett begär. När ditt barn ser glassreklamen på en buss som kör förbi är tanken att det ska börja tjata. För att få igång detta tjat krävs en hög sockernivå i glassen. För att dölja den alltför söta och jolmiga smaken saltar vissa företag glassen. Parollen är: ju mer socker de lyckas få i produkten, desto större begär skapar det hos konsumenterna (stora som små) och det i sin tur leder till en ökad försäljning. Ett smart samarbete med vår hjärna. Eller kanske en kidnappning, beroende på hur man ser det. Martin Ingvar kallar det för "en korruption av vårt biologiska system", när jag pratar med honom. Om du helt slutar att äta socker och sötningsmedel under några månader och sedan smakar på en köpeglass kommer du att förstå vad han menar. Först då känner du hur oerhört söt den är. Söt smak är en vanesak.

Fler smakbitar hittar du på Maris blogg Flukten fra virkeligheten. Ha en trevlig söndag :)

Extras: dvd

Bild lånad från discshop

Extras är en skapelse av Ricky Gervais där han spelar statisten Andy. Man får följa med honom på diverse inspelningsplatser där storstjärnor såsom Kate Winslet, Daniel Radcliffe och Orlando Bloom spelar. I andra säsongen går Andys dröm om att få sitt egenhändigt skrivna manus antaget i uppfyllelse och handlingen får delvis fokus på hur en tv-serie görs och vilka kompromisser man kan tvingas till. Fortfarande får man dock vara med på vissa filminspelningar.

Omdöme: Gillar serien, speciellt när de stora namnen är med. Sakerna som Ricky får dem att säga är hysteriskt roliga. Såg i ett kommentarmaterial att han inte hade manuset klart när han kontaktade dem om att vara med i serien och kunde på så sätt lägga in saker som är specifika för just den personen. Att se en självgod Orlando driva med hur alla tycker han är skitsnygg, se Radcliffe spela sexnyfeiken odräglig tonåring eller höra hur Winslet valde en roll för att äntligen få sin Oscar, mumma!

Första säsongen har jag inget att klaga på, men i andra säsongen blir stämningen överlag mer tragisk, med Andy som kämpar i motvind för att få sin serie som han vill ha den, men mest blir ett skämt för uselhet hos allmänheten. Det är inte dåligt, men det är inte samma glada stämning som i första säsongen. I säsong två tröttnar jag också ganska rejält på Stephen Merchant som misslyckad agent - rollen blir alldeles för karikatyrisk, hade den tonats ner hade jag haft lättare för den.

Yes, Please: Amy Poehler

Bild lånad från bokus

Yes, Please av Amy Poehler är en självbiografi där hon berättar (i dubbel bemärkelse eftersom jag lyssnade på ljudboken) om sitt liv, och då framför allt om sin karriär. Det är bitvis intressant och bitvis för mycket om människor jag inte känner till, som medcasten i Saturday Night Live och Parks and Recreation. Bland det jag tyckte om var kapitlena om hennes barn och Haiti. Där blev det mer personligt och allvarligt. Jag gillade också hennes boktitelsförslag om skilsmässor (kul) även om det nog bara var ett sätt för henne att inte diskutera något så känsligt som sin skilsmässa.

Bland det som var intressant var hur mycket hon berättade om droger - vilka hon hade prövat, att de bjudit publiken på det vid föreställningar och hur hon inte vill att hennes barn ska testa. Jag slås av hur normalt hon beskriver det, har en känsla av att om en svensk skådis hade skrivit samma sak så hade den fått uppleva ett mediadrev och sedan be om ursäkt offentligt - olika kulturer det där.

Amy skriver mycket om att vara öppen, positiv och snäll och det är bitar jag gillar även om jag själv är trygghetsnarkoman och inte alltid så öppen för nya saker som jag skulle vilja vara. Men det är också en bok som är ganska oorganiserad och som berättar för grunt för att bli riktigt intressant. Och vad jag ogillar att man så ofta klagar på hur svårt det är att skriva en bok, en gång är fullt tillräcklig (om ens det).

Wonder: R.J. Palacio

Bild lånad från bokus,
finns även på svenska.

Wonder av R.J Palacio handlar om tioårige August som ska börja skolan för första gången i sitt liv. Fram tills nu har han varit hemskolad på grund av operationer och sjukdomar. Nu är han friskare och föräldrarna tycker att det är dags att han får vänja sig vid ett mer normalt liv. Men även om han är friskare har han fortfarande missbildningarna han föddes med och folk stirrar på honom (och ropar ofta öknamn) var han än dyker upp. Vi får höra hans berättelse ur flera olika perspektiv, ibland är det August som berättar, ibland systern, en klasskamrat eller någon annan ur bekantskapskretsen.

Omdöme: Jag tycker det här var en trevlig och bitvis ganska känslofylld läsning, allra mest så när jag läste ur storasysterns perspektiv. Hon berättade om kluvenheten till en lillebror som man alltid måste ta hand om och att oavsett vad som händer en själv så är det ändå alltid mer synd om honom. Inte alltid så lätt att leva med. Jag gillar också beskrivningen av Augusts nya klasskamrater, det är en bra blandning av barn, de flesta av dem väldigt trovärdiga.

Det jag hade svårare för var hur gulligt situationerna utvecklade sig, allt mer ju längre jag läste. Till exempel hur extremt bra hans föräldrar var. Inte bara mot August, men mot barnens kompisar som alla verkade ha dem som ideal... Och hur storasysterns kompis saknar just honom när de två tonårsflickorna glider isär... Hur en överfallshändelse slutar med att mobbare byter sida... Visst unnar jag honom gärna all lycka som finns, hans liv är svårt nog ändå och kommer aldrig bli lätt, men det samlas lite väl tungt i de sista kapitlena, blir lite hollywoodfilmsslut över det hela, det är bara stråkmusiken som fattas.

Kallocain: Karin Boye

Bild lånad från adlibris

Så satte jag äntligen tänderna i Karin Boyes Kallocain, en klassisk dystopi som jag hörts nämnas ganska ofta. Den handlar om ett extremt totalitärt samhälle där medborgarna, de lojala medsoldaterna, lever för statens bästa. Så när ens vuxna barn för samhällets bästa förflyttas till en annan stad och man därmed aldrig kommer att ses igen, är man (eller bör åtminstone vara) glad för det. Man gör gärna ett extra skift om det behövs och det är helt normalt att vara ständigt övervakad. I Kemistaden nummer 4 lever Leo Kall som uppfinner ett sanningsserum som får människor att avslöja sina innersta känslor och följen blir att man nu även kan döma folk som är illojala i tankarna.

Omdöme: Jag känner mig kluven till den här. Beskrivningen av samhället är genomtänkt där den ena lilla biten som läggs på föregående och bilden man får blir stadigt hemskare. Men jag har svårt att tycka om boken, framför allt för att jag har så svårt för huvudpersonen. Leo är en ganska ynklig människa som förhöjer sig själv i tankarna samtidigt som han föraktar sina medsoldater för deras svagheter. Det hela stör desto mer eftersom man ser samma svagheter hos honom. Intressant, men nedslående liten twist på slutet.

Tematrio: Kalasdags

Den här veckan är det kalas i Lyrans tematrion. Här kommer tre böcker där det finns signifikanta födelsedagar i handlingen och en bonus på hela sju böcker...

• Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper. Judds fru fyller 34 år och Judd ska överraska henne med tårta och hittar henne i sängen tillsammans med hans chef. Rolig bok med snåriga syskonrelationer.
• Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Jag tror att det är sista delen i trilogin där det ställs till med ett riktigt kalas med alla vänner och fullt med presenter ges, trots att födelsedagsbarnet med största sannolikhet kommer att dö innan boken är utläst eller filmen blivit sedd...
• Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Henrik Vanger får varje födelsedag en pressad och monterad blomma med okänd avsändare, något som han brukade få av sin mördade släkting Harriet. Vem är det som inte kan låta bli att riva i såret?

Harry Potter-serien får bli bubblaren. I nästan varje bok firas hans födelsedag på olika sätt. Från hans 11-årsdag när fosterfamiljen flyr från påträngande brev och han till slut får veta att han är trollkarl och får flyttta från sin eländiga tillvaro hos mosterns familj, till att bli firad på riktigt av de nya vännerna, till 17-årsdagen när han blir myndig och mer skyddslös än någonsin förut...

Smakebit på søndag: The Scorpio Races

Bild lånad från bokus,
finns även på svenska.

Slutet på helgen... önskar varje helg var en tredagarshelg :)

Har bara hunnit läsa ett par kapitel av The Scorpio Races (Dödsritten) av Maggie Stiefvater efter ett tips från C.R.M Nilsson och det är lite väl lite tidigt att ha en bestämd uppfattning än, men ett smakprov kan jag ju bjuda på ändå. Den handlar om en liten glesbefolkad ö med ca 4000 invånare där man varje höst anordnar ett lopp med de livsfarliga vattenhästar (capall uisces) som finns i vattnet runt omkring ön.

During the month of October, until the first of November, the island becomes a map of safe areas and unsafe areas, because unless you’re one of the riders, you don’t want to be around when a capall uisce goes crazy. Our parents tried hard to shield us from the realities of the uisce horses, but it was impossible to avoid it. Friends would miss school because an uisce horse had killed their dog overnight. Dad would have to drive around a ruined carcass on the way to Skarmouth, evidence of where a water horse and a land horse had gotten into a fight. The bells at St. Columba’s would ring midday for the funeral of a fisherman caught unawares on the shore.

Tror det kan bli bra :)
Fler smakbitar ur intressanta böcker kan du hitta på bloggen Flukten fra virkeligheten. Ha en trevlig söndag.

Läsmånad: april-2015

Kvalitetsmässigt har det varit en ganska bra månad, och mina två månadsbesvikelser var väl båda just mer besvikelser än riktigt dåliga. Mängdmässigt så ser det mer ut än vad det är, tre barnböcker och en faktabok vi arbetat med under flera månader på jobbet, men nu har kommit till slutet på, står med... Min favorit den här månaden, Scarlet, är fortsättningen på min favorit förra månaden, kul att den håller sig! Det är klassiska sagor i futuristisk tappning och sanslöst spännande :)

Bloggandet har haft en rejäl dipp, har inte varit sugen på att skriva i kombination med mycket jobb så det har varit ett par nästan helt inläggsfria veckor nu på slutet. Sedan har jag nappat på ett prova på-erbjudande på ett tv-paket och har nu möjlighet att se en hel massa serier under tre månader, så jag räknar med att läsandet kanske går ner lite kvällstid en tid framöver, det finns en del serier som jag läst om, men som inte gått på mina vanliga kanaler som jag ska passa på att plöja nu :)

Statistik:
Lästa sidor: 5456                                             Lästa böcker: 16 (3 barn, 2 non-fic), noveller: 2
Lästa böcker på svenska: 9, engelska: 7        Böcker skrivna av kvinnor: 10, män: 6
Nya författare för mig: 6                                   Antal länder: 5
Del av serie: 9 (varav 1 ny och 3 avslutats/kommit ikapp)
8 böcker av svenska författare
4 böcker av amerikanska författare
2 böcker av brittiska författare
1 böcker av kanadensiska författare
1 bok av en turkisk författare

Utmaningar: 
Kaos 2015: 1 punkt (26/35)
Läsutmaning 2015: 6 punkter (44/65)
The Reading Challenge 2015: 6 punkter (42/56)

Böcker:
72.    Pottungen - Anna Laestadius Larsson
71.    Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken - Dylan William (non-fic)
70.    Häxor i tunnelbanan - Martin Olczak (barnbok)
69.    Varulvar i Storkyrkan - Martin Olczak (barnbok)
68.    Vålnader på Vasaskeppet - Martin Olczak (barnbok)
67.    Scarlet - Marissa Meyer  *månadsfavorit*
N.     The Little Android - Marissa Meyer (novell)
N.     Glitches - Marissa Meyer (novell)
66.    The Bastard of Istanbul - Elif Shafak
65.    Lean Mean Thirteen - Janet Evanovich
64.    Living with the Dead - Kelley Armstrong
63.    I'll Give You the Sun - Jandy Nelson
62.    11/22/63 - Stephen King (ljudbok)  -månadsbesvikelse-
61.    Linas kvällsbok 2 - Emma Hamberg
60.    Linas kvällsbok 1 - Emma Hamberg
59.    Vad du borde lärt dig i skolan, men inte hann med - Thomas Björklund (non-fic)
58.    Ett oemotståndligt förslag - Birgitta Bergin  -månadsbesvikelse-
57.    I Capture the Castle - Dodie Smith

Film: Man får passa på när det verkar vara franskt tema på svt :)
Franska nerver, svt. En film om två udda och socialt oroliga människor, chokladfabrikören och hans nya försäljare, som knyts allt närmare. Söt som en pralin, feel-good, och ganska överdriven. Har sett den förut och såg gärna om den. Gillar hur franska skådespelare inte nödvändigtvis måste vara supersnygga för att få huvudroller.
En oväntad vänskap, svt. Trevlig, söt feel-good om vänskapen mellan en förlamad intellektuell man och en arbetslös ung man som anställs som hans assistent.
Jag har älskat dig så länge, svt. Har sett den här ett par gånger tidigare och tycker den är fantastisk! Kristin Scott Thomas i huvudrollen har just släppts efter 15 år i fängelse och får bo hos sin lillasyster som är väldigt angelägen om att få en relation till systern vars existens föräldrarna försökt förneka. Långsamt startar ett nytt liv samtidigt som bakgrunden till fängelsestraffet växer fram.

Tv: Ganska mycket tv, men det är åtminstone program jag vill se, tiden med slötittning verkar vara över (ta i trä).
Extras, säsong 1 och 2, dvd. Ricki Gervais som statisten Andy bland projekt med riktiga skådisar. Riktigt rolig och kan inte låta bli att tänka på hur kul Ricky måste ha haft när han skrev manuset och fick alla stora stjärnor att säga sakerna som kommer ur deras munnar :)
Misfits, säsong 1, dvd. Om sex ungdomar som dömts till samhällstjänst när en mystisk storm brakar lös och förändrar dem. De utvecklar nya krafter, men blir inga superhjältar, det blir bara lite extra jobbigt ihop med alla andra problem de har.
In the Club, svt. Brittisk dramaserie om en grupp höggravida kvinnor som träffats i samma förlossningsgrupp och deras liv. Oväntat dramatisk med en bankrånande pappa, tonårsgraviditet, splittrat äktenskap och misstanke om annan fader än mannen. Gillart!
Bosch, hbo. Riktigt bra deckarserie där man inte löser ett fall i veckan utan där två fall dras ut över hela säsongen. Titus Welliver är strålande som Bosch.
Parks and Recreation, säsong 1, hbo. Okej, men hade väntat mig något lite vassare.
The Casual Vacancy, miniserie hbo. Härligt brittisk serie med karaktärer som är trovärdiga, men speciella. Snygg omarbetning från boken.
Selfridges, svt. Bra, men jag hade inte haft något emot mer vardag och färre slemma människor och bedragare...

Bloggjerka: Kanske en klassiker...

I veckans jerka undrar Annika och Robert vilka nutida böcker vi tror kan överleva tidens tand och bli framtida klassiker. Jag sätter mina pengar på George RR Martins A Song of Ice and Fire (mer allmänt känt som Game of Thrones) och på JK Rowlings Harry Potter-serie. Två fantasyserier, jag tror inte att fantasy åldras på samma sätt som en del andra genrer och dessutom är miljöerna i böckerna inte är vidare moderna, utan ganska tidlösa. Så lite fuskigt val kanske, men framför allt så är det två himla bra bokserier!