onsdag 14 februari 2018

Busters öron: Maria Ernestam

Busters öron (pocket)
Bild lånad från bokus,
finns också adlibris
Busters öron inleds med att Eva får en dagbok i födelsedagspresent när hon fyller 56. Snart sitter hon på nätterna och skriver ner hur det kom sig att hon dödade sin mamma. Det är mycket tillbakablickar på en olycklig barndom och en tonårstid utan nära vänner, men också lite om hur livet ser ut nu.

Det är en välskriven bok med en lätt olycksbådande stämning som långsamt rör sig mot själva mordet och hur det ledde till att Evas liv blev som det blev. Huvudpersonen upplever jag som kall och kontrollerad, inte så konstigt med tanke på hur mamman var, men det gör att jag får lite svårt att knyta an till henne. Jag har inga problem med mammans död, det var en karaktär som inte gjorde världen bättre på något sätt, men en del av händelserna som ledde dit var lite mer tveksamma. Lite för långsam för mig, men med ett intressant slut. Föll inte, men läste boken i en period av extremt lågt läsintresse vilken sällan är upplyftande för betyget...

4 kommentarer:

  1. Jag tyckte om den! Däremot har jag fullständigt fastnat - halvvägs! - i hennes senaste bok. Kommer inte vidare. Tycker hon är en rasande skicklig författare men just den senaste är sååååå seg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fick den av en kollega som var fullständigt begeistrad så det är nog jag som är den udda fågeln här. Håller med om att hon skriver väldigt bra, men tror inte humöret var det rätta... Om den senaste är seg(are) så är det en bok jag ska akta mig för :)

      Radera

Tack för kommentaren, uppskattar att du tar dig tid :)